EU: Sverige bör sänka skatterna och strama åt utgifterna  
Sveriges så kallade konvergensprogram var uppe för prövning på mötet med EU:s finansministrar den 21 januari i Bryssel. Ekofinrådet konstaterade att Sveriges offentliga finanser är i god ordning och att landet uppfyller sina förpliktelser enligt den så kallade stabilitetspakten. Men alltjämt har Sverige inte kvalificerat sig för ett deltagande i valutaunionen. Finansministrarna hackar ned på att kronan är flytande och att riksbanken inte har gjorts tillräckligt oberoende från politiskt inflytande. Och enligt EU-kommissionen bör Sverige ytterligare minska de offentliga utgifterna och sänka skatterna för att platsa i EMU. 

I konvergensprogrammet ska regeringen tala om hur den tänker sig att klara de så kallade konvergenskrav som ställs för att Sverige ska kunna bli fullvärdig medlem i EU:s valutaunion. 

SVERIGE OMFATTAS av EMU:s konvergenskrav och EU:s så kallade stabilitetspakt, trots att landet inte är med i valuta- unionen, dvs. EMU:s tredje steg. Däremot kan böter inte bli aktuella.  Konvergens- programmet är motsvarigheten till EMU-ländernas stabilitetsprogram, ska uppdateras en gång per år, och det nuvarande omfattar 2002-2005. 

Som underlag för sitt ställningstagande hade finansministrarna  EU-kommissionens förslag till utlåtande. Kommissionen (den ekonomiska politikens övervakare) konstaterar att tillståndet i de offentliga finanserna i Sverige är gott. Men kanske inte riktigt så goda som regeringen själv vill tro, menar kommissionen som genomgående räknar med lägre tillväxt och lägre överskott i de offentliga finanserna de närmaste åren. 

KOMMISSIONEN ANSER därför att det, för att den svenska statsbudgetens utgiftstak inte ska äventyras, kan bli nödvändigt med vissa åtstramningar. Regeringen uppmanas att anstränga sig ytterligare för att begränsa de offentliga utgifterna. Kommissionen ansåg också att det krävs "en minskning av det fortfarande alltför höga skattetrycket". 

Men det krävs åtstramningsåtgärder så att inte utgifts- taket överskrids. I klartext: Strama åt i statsbudgeten                   – på bekostnad av reformer och förmåner för svenska folket. 

Kommissionären med ansvar för ekonomiska frågor, Pedro Solbes, sade på en presskonferens i EU-högkvarteret i Bryssel   att utlåtandet inte innehåller så mycket nytt jämfört med vad kommissionen sagt tidigare. 

KOMMISSIONEN NOTERAR att Sverige väntas fortsätta uppfylla två av kraven för deltagande i valutaunionen, de krav som gäller inflation och ränteutveckling. Sverige kommer, tror EU- kommissionen, att hålla inflationsmålet – två procent – till och med år 2004. Den långa svenska räntan har under 2002 följt den internationella trenden och därmed EU:s krav. Det viktigaste kravet, det om offentliga finanser i balans eller överskott, uppfyller Sverige med marginal, enligt kommissionen. Och statsskuldens andel av BNP fortsätter nedåt. 

När det gäller förutsättningarna för ett svenskt EMU-medlemskap  uppfyller Sverige inte kraven på valutastabilitet. Den svenska kronan har svajat betänkligt det senaste året, påpekar  kommissionen. 

Sverige har heller inte inträtt i den europeiska växelkurs- mekanismen. Enligt ett protokoll till EG-fördraget bör ett EMU-kandidatlandsvaluta ha varit knuten till ERM i två år, växelkursmekanismen som kallats för EMU:s "förskola". ERM ersattes i samband med att valutaunionen startade för fyra år sedan ersatts av ERM2 (en mekanism som för närvarande bara omfattar Danmark). Detta kriterium är dock föremål för förhandling, nämnas kan att Finland och Italien släpptes in efter kortare tid. 

PEDRO SOLBES underströk att ett deltagande i ERM2 en tid före är ett oavvisligt krav som förberedelse för ett EMU-medlemskap. Ekofinrådet skriver i sitt yttrande den 21 januari att man "förväntar sig att Sverige beslutar sig för en anslutning till ERM2 i sinom tid". 

Det betyder, med andra ord, att Sverige för att kvalificera sig för ett inträde i valutaunionen återigen måste knyta kronan till euron. Förra gången det skedde i början av 90-talet, tog det en ände med förskräckelse. 500 procents ränta, tiotusentals utslagna företag och hundratusentals förlorade arbetet. 

GÖSTA TORSTENSSON 

KRITISKA EU-FAKTA Nr  79 Februari 2003

Tillbaka