Sveriges
handel med EU minskar i betydelse
EU-regionens betydelse för svensk
exportindustri har minskat stadigt de senaste åren. Det visar
TT:s genomgång av de senaste årens handelsstatistik.
För fyra år sedan
gick mer än 60 procent av svensk export till de 14 övriga
EU-länderna. Men sedan dess har regionens betydelse för svensk
export minskat år för år, visar TT:s genomgång av
exportstatistik från Statistiska centralbyrån.
Hittills i år
ligger EU:s exportandel på 54 procent, och tittar man bara på
april är siffran ännu lägre.
Samtidigt har
övriga världen blivit allt viktigare. Sedan 1999 har exporten
till övriga länder ökat med 40 procent medan den till EU ökat
med 10 procent. Fortsätter utvecklingen dröjer det bara några
år innan övriga världen blir viktigare än EU för svensk
export.
Exportrådets
chefsekonom Mauro Gozzo tror att den svagare exportutvecklingen
till EU-området främst beror på Tysklands dåliga utveckling de
senaste åren.
– Tyskland är
motorn i Europa och det gör att det nu är trögt för hela
regionen, säger han till TT.
USA, Norge,
Östeuropa och många asiatiska länder har blivit allt viktigare
för svenska exportföretag, och för något år sedan gick USA om
Tyskland som Sveriges viktigaste exportmarknad. USA tog emot
nästan 12 procent av Sveriges export 2002, till ett värde över
90 miljarder kronor.
Det senaste året
har dollarn rasat i förhållande till kronan. Från att ha kostat
som mest elva kronor är dollarkursen nu under åtta kronor.
Kursfallet för dollarn närmar sig 30 procent sedan mitten av
2001.
Trots att dollarn
nu är tillbaka på samma nivå som 1999 behåller fortfarande USA
sin topplacering, samtidigt som EU-exporten fortsätter att tappa
mark.
Mats Kinnvall, chef
för internationell analys på Handelsbanken, tror att trenden
kommer att hålla i sig.
– Tillväxten
blir förmodligen även i framtiden högre i exempelvis USA och
Storbritannien än i Tyskland, Frankrike och Italien. Så det
talar för att EMU-ländernas andel av svensk export kommer att
fortsätta gå ned, säger Mats Kinnvall till TT.
EVA-BRITT SVENSSON
KRITISKA
EU-FAKTA Nr 83 Juli 2003
Tillbaka
|