1 Makten framför allt
EMU är i första hand ett politiskt- och inte ett ekonomiskt - projekt, som syftar till att skapa Europas Förenta Stater. Skillnaderna länderna emellan är allt för stora för att man ska kunna kalla EU för ett lämpligt valutaområde. Och det finns inga ekonomiska fördelar som uppväger de rent politiska målen.

Det menade också den svenska statliga EMU-utredningen 1996, som argumenterade emot ett omedelbart medlemskap i EMU.

Allt fler ledande ekonomer delar uppfattningen att det inte finns några ekonomiska fördelar att gå med i EMU. Det vore tvärtom ett risktagande.

EMU handlar om makt – vilka ska bestämma över Europas länder.

2 Ett hot mot demokratin
När man ändrade förutsättningarna för Sveriges riksbank var det helt i linje med EMU:s anpassningskrav. Nu är riksbanken helt oberoende av de folkvalda och deras åsikter. Samma tanke ligger till grund för den Europeiska Centralbanken (ECB). Sex bankdirektörer väljs till direktionen för en mandatperiod på åtta år. Väl invalda är de i praktiken omöjliga att avsätta.

Direktionen utgör tillsammans med varje lands riksbankschef ECB-rådet, som är bankens högst beslutande organ, och här råder största möjliga tystnad. Alla möten är hemliga. På så vis avsäger sig alla EMU:s medlemsländer alltså en mycket stor del av sin makt och insyn.

EU har bestämt att de små länderna inte ska få delta i rådet lika ofta som de stora. 

3 Utanför innanför
”Vi klarar oss inte ensamma utanför”, brukar EMU-anhängarna propagera i debatten. Men att vara innanför innebär inte med självklarhet  att man kan påverka. De befolkningsmässigt stora länderna - framförallt Tyskland - har det avgörande inflytandet i EU och EMU. Sverige tillhör de små länderna. 

De EU -länder som valt att stå utanför valutaunionen har inte, såsom EMU-anhängarna påstår, missgynnats av "utanförskapet". Tvärtom har Storbritannien, Danmark och Sverige vad gäller tillväxt, inflation och arbetslöshet utvecklats bättre än euroländerna. Särskilt Sverige. 

Det går också alldeles utmärkt att klara sig utanför EU. Det har inte minst Norge och Schweiz bevisat. 

4 Välfärden i farozonen
EU har upprepade gånger krävt att Sverige ska minska sin offentliga sektor. Dessa krav kommer att skärpas om Sverige fördjupar samarbetet i EMU. Det blir svårare att förhindra att välfärden förminskas och säljs ut.

Som medlem i EMU tvingas man förhålla sig till de ramar för offentliga utgifter som EU fastslagit. 

I en lågkonjunktur har euroländerna inte möjlighet att till exempel sänka räntan för att stimulera ekonomin. Därför diskuteras att spara pengar under goda år för att kunna användas i sämre tider. Dessa pengar måste tas någonstans. Det betyder att offentliga sektorns budget minskar och därmed anslagen till vård, skola och omsorg. 

5 EU-skatt runt hörnet
Har man en gemensam penningpolitik och gemensam valuta tvingar man fram en gemensam finanspolitik. Det är många ekonomers uppfattning. 

Men vad betyder det i verkligheten? Jo, att Sverige i framtiden kanske inte kan bestämma om skatterna eftersom det kan komma att beslutas centralt i EU eller att EU rentav tar över beskattningsrätten.

Varför då? Jo, eftersom EU inte är något lämpligt valutaområde, utan bygger på stater med vitt skilda ekonomiska förutsättningar, kan gemensamma skatter tvingas fram för att man ska kunna utjämna olikheterna inom unionen. 

6 Europas förenta stater nästa
De ekonomiska argumenten för EMU är så klena och de ekonomiska riskerna med EMU är så stora, att det måste finnas andra målsättningar i bakgrunden. 

Valutaunionen betraktas av sina tillskyndare som ett nödvändigt steg för att påskynda och förstärka den ekonomiska och politiska integrationen i EU. Ett Europas Förenta Starter hägrar.

EMU banar vägen för en centralstyrd förbundsstat där vår folkvalda riksdag får lämna allt mer makt till EU.

7 Hot mot jobben 
Medlemskap i EMU innebär att låg inflation är det övergripande målet - inte hög sysselsättning.

Går man in i valutaunionen accepterar man samtidigt en allt mer avreglerad arbetsmarknad, som förutsätter att löner är flexibla och att människor kan avskedas och flyttas på allt efter marknadens behov, inte individens.

Att gå in i EMU innebär nämligen att man avsäger sig möjligheten att inom det enskilda landet reglera ekonomin allt efter den  situation som råder. Valutakurs och räntor sköts centralt inom EU och viktiga nationella styrinstrument är förlorade.

EMU:s krav på låg inflation skapar arbetslöshet. Om Sverige skulle stå utanför EMU och ha ett högre inflationsmål skulle arbetslösheten kunna gå ner. 

8 Det är dyrt att gå med i EMU
En av Europeiska Centralbankens viktigaste uppgifter är att inneha och förvalta medlemsländernas valutareserver. Euroländerna bidrar till ECB:s valutareserv efter storlek på befolkning och ekonomi. För Sveriges del skulle det motsvara närmare 25 miljarder kronor.

Vid ett EMU-medlemskap går Sverige in som delägare av ECB. Det är heller inte gratis. Sveriges ägarandel  ECB motsvarar omkring 1,3 miljarder kronor.

De ränteintäkter som dessa tillgångar ger riksbanken går också förlorade.

Övergångskostnaderna är inte heller försumbara. Bankerna räknar med en kostnad på 4 miljarder kronor och handeln lika mycket. Det blir konsumenterna som får betala.

Och vad händer om EMU-samarbetet spricker? Vem tar hand om Sveriges ägarandel i ECB och andel i ECB:s valutareserv? Är det självklart att ett land får tillbaka sina andelar om man beslutar sig för att lämna EU och EMU?

9 EMU en jämställdhetsfälla
Den offentliga sektorn har tagit mycket stryk i Sverige de senaste åren. Ska vi dessutom anpassa välfärdsrocken till en centraleuropeisk storlek betyder det ytterligare nedbantningar, eftersom nivån på de offentliga utgifterna ska vara lika för alla medlemmar.

Vilka är det då som blir arbetslösa? Jo, det är det kvinnorna, som i betydligt högre utsträckning än männen har sysselsättning inom vård och omsorg. Dessutom drabbas barn, gamla och sjuka.

Vi tycker att det är självklart att Sverige ska fortsätta vara en välfärdsstat, att vi sätter stopp för nedmonteringen av vår sociala trygghet. En liten elit inom EU ska inte bestämma hur vi ska ha det som gamla.

10 Kris kan knäcka unionen
Om Sverige inlemmas i EU:s valutaunion tvingas vi avstå från de viktigaste ekonomiska verktygen vi haft för att parera svängningarna i konjunkturerna, nämligen valutapolitiken och penningpolitiken. Dessutom tappar vi suveräniteten över finanspolitiken.

Vid en nedgång i ekonomin kan vi inte devalvera kronan, sänka räntan eller öka budgetunderskottet för att hålla uppe efterfrågan och sysselsättningen. Det finns inte längre några stötdämpare, konjunkturnedgången slår igenom med full kraft och blir till en ekonomisk kris.  

För att något kunna möta en sådan kris i ekonomin föreslår den senaste EMU-utredningen att regeringen ska spara cirka 20 miljarder per år inom offentlig sektor. Det betyder ytterligare nedskärningar inom vård, skola och omsorg.

11 EMU är ingen fredsduva
Freden brukar tas som det yttersta argumentet för EU-medlemskapet. Med andra världskriget i färskt minne är det för Europas trygghets skull som vi ska gå samman. Men att binda ihop olikartade ekonomier och i praktiken låta dem styras av de  europeiska stormakterna bäddar om något för instabilitet och ökad spänning länderna emellan.

Skillnaderna mellan ländernas ekonomiska förutsättningar är så stora att det framstår som en utopi att dessa olika viljor och behov i ett längre perspektiv ska kunna enas kring den ränta, valutakurs och fördelning som en liten klick personer i Frankfurt och Bryssel  beslutar om.

Vi tror att stabilitet och fred lättast uppnås genom ett brett samarbete inom och utom Europa, baserat på självständiga stater.

12 EMU är inget skydd mot kapitalet
Man upprepar ofta att EMU blir ett skydd mot valuta- spekulationer. Men i själva verket kräver EU att alla hinder för valutaspekulation ska avlägsnas i medlems- ländernas lagar.

EU-kommissionen har slagit fast att en så kallad Tobinskatt som skulle kunna minska den globala valutaspekulationen inte är tillåten enligt EU:s regelverk. Hur kan man då hävda att EMU är ett skydd mot kapitalets globalisering.

Tillbaka