Uttalande från Byggnads avd 26, antagit på årsmötet i Solna

 

Den s.k. svenska modellen med kollektivavtal har varit gällande på den svenska arbetsmarknaden i 80 år.

Sedan Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har det svenska kollektivavtalet varit ständigt ifrågasatt och hotat. Ett hot som inte bara ifrågasatt lönenivåer och andra rättigheter på arbetsmarknaden utan de fackliga rättigheterna i sin helhet har ifrågasatts.

Efter den s.k. Lavaldomen i december 2007 har hotet mot de svenska fackliga rättigheterna hamnat i ett nytt och betydligt mer dramatiskt läge.

Domstolen slår i sin dom fast att utländska företag verksamma i Sverige enligt utstationeringsavtalet:

Inte behöver följa svenskt kollektivavtal.

Inte får utsättas för fackliga stridsåtgärder för att förmås att teckna svenskt kollektivavtal.

Detta innebär i sin tur att parterna på svensk arbetsmarknad inte längre genom avtal har rätten att reglera villkoren på svensk arbetsmarknad.

Detta i sin tur innebär att EG-domstolen nu genom sin dom öppnat den svenska arbetsmarknaden för lönedumpning och människohandel.

Hoten mot det svenska kollektivavtalet har under de senaste åren på ett förtjänstfullt sätt mötts av ett organiserat motstånd från Svenska Byggnadsarbetare förbundet. Nu har försvaret av kollektivavtalet hamnat i en ny och avgörande politisk fas.

Enligt Byggnads avd 26:s årsmöte i Sandviken den 27 mars 2008 måste Byggnads förbundsledning nu utnyttja alla tillgängliga politiska kanaler för att förmå den svenska riksdagen att i nämnd ordning kräva:

1. Ändringar i Lissabonfördraget så att svenskt kollektivavtal garanteras.

2. Säga Nej till Lissabonfördraget.

3. Begära svenskt utträde ur den Europeiska Unionen