Regeringens hållning är att folkomröstningen på Irland inte
förändrar den process som pågår i Sverige. Riksdagen ska
fortfarande säga sitt om Lissabonfördraget i höst.
– Vi respekterar naturligtvis det irländska folkets val. Nu får
vi tillsammans med de andra stats- och regeringscheferna
analysera vad irländarna säger och hur vi ska gå vidare. Från
svensk sida avser vi att fortsätta ratificeringsprocessen, säger
EU-minister Cecilia Malmström (fp).
Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) anser att det irländska
nejet i folkomröstningen "förvisso är ett bakslag för EU".
- Men vi ska nu låta irländarna själva tolka detta, det har
trots allt hänt tidigare att länder har sagt nej och vi har
kunnat gå vidare med förnyade omröstningar, säger Reinfeldt.
Statsministern syftar på att irländarna tidigare sagt nej till
det nuvarande Nicefördraget och att Danmark tidigare sagt nej
till Maastricht, och sedan röstade på nytt.
Enligt Reinfeldt måste irländarnas folkomröstningsresultat nu
analyseras, inte minst av irländarna själva.
- Irland är ett av de mest EU-positiva länderna i Europa, därför
måste man förstå vad irländarna egentligen har svarat på. Det
kan vara så att man svarat på något annat än vad
folkomröstningen egentligen frågat om, säger Reinfeldt.
Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin konstaterar att EU:s
medlemsländer får ta en ordentlig diskussion vid toppmötet under
midsommarhelgen om hur problemet ska lösas.
- Alla Europas medlemsländer måste respektera Irlands nej. Det
betyder att Sverige till att börja med måste dra i handbromsen
när det gäller vår egen process, säger Mona Sahlin.
Hon tycker att det vore oerhört farligt om Europas länder sade
att det irländska valresultatet inte påverkar någonting.
- Får Irland undantag på en rad punkter måste de i sin tur
godkännas av alla länder. Det är ett sakligt argument för varför
Sverige bör vänta med att lägga en proposition till riksdagen,
säger Sahlin.
Vänsterpartiets Lars Ohly kräver att Sverige skrotar planerna på
att godkänna Lissabonfördraget. Han tycker inte att det finns
någon poäng med att riksdagen beslutar om fördraget i höst.
– Enligt EU:s regler måste alla medlemsländer godkänna
fördraget. Nu har irländarna sagt nej och då faller ju hela
fördraget. Det finns inte längre något att ta ställning till och
det måste vi respektera, säger Lars Ohly.
– Jag gratulerar Irland till ett bra beslut. Lissabonfördraget
pekar ut en riktning där EU får starkare utrikespolitiska
muskler och där mer makt flyttas från de nationella parlamenten.
– Så vill vi inte ha det, fortsätter han.
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson säger att EU inte lärt sig
läxan från de franska och holländska folkomröstningarna år 2005.
- Det här var ett försök att centralisera mer makt till EU
vilket ogillas av folket. Nu får EU starta nya förhandlingar så
att EU kan genomföra de förändringar som behövs för att
underlätta en fortsatt utvidgning. Eftersom Lissabonfördraget
har fallit måste den fortsatta ratificeringen upphöra, säger
Peter Eriksson.
Junilistan gläds åt valresultatet och kräver att ett nytt,
mellanstatligt, fördrag utarbetas.
- Den irländska folkomröstningen innebär en seger för folket
över den politiska eliten. Nu måste EU-ländernas ledare
respektera folkviljan och ta medborgarnas kritik mot EU:s
maktcentralisering på allvar. Ratificeringen av
Lissabonfördraget måste avbrytas, säger Nils Lundgren,
EU-parlamentariker för Junilistan.
Folkrörelsen Nej till EU:s ordförande Jan-Erik Gustafsson kräver
att statsminister Reinfeldt på EU-toppmötet respekterar EU:s
existerande fördrag och meddelar EU:s institutioner att
Lissabonfördraget har fallit.
- Om statministern inte har detta politiska mod kräver vi att
det svenska folket måste få ta ställning till Lissabonfördraget
i en folkomröstning. Alla andra alternativ innebär att det
demokratiska och politiska förfallet i Sverige och EU
fortsätter, säger Jan-Erik Gustafsson.
GÖSTA TORSTENSSON
2008-16-06