Skilda svenska reaktioner på det irländska nejet

Regeringens hållning är att folkomröstningen på Irland inte förändrar den process som pågår i Sverige. Riksdagen ska fortfarande säga sitt om Lissabonfördraget i höst.

– Vi respekterar naturligtvis det irländska folkets val. Nu får vi tillsammans med de andra stats- och regeringscheferna analysera vad irländarna säger och hur vi ska gå vidare. Från svensk sida avser vi att fortsätta ratificeringsprocessen, säger EU-minister Cecilia Malmström (fp).

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) anser att det irländska nejet i folkomröstningen "förvisso är ett bakslag för EU".

- Men vi ska nu låta irländarna själva tolka detta, det har trots allt hänt tidigare att länder har sagt nej och vi har kunnat gå vidare med förnyade omröstningar, säger Reinfeldt.

Statsministern syftar på att irländarna tidigare sagt nej till det nuvarande Nicefördraget och att Danmark tidigare sagt nej till Maastricht, och sedan röstade på nytt.

Enligt Reinfeldt måste irländarnas folkomröstningsresultat nu analyseras, inte minst av irländarna själva.

- Irland är ett av de mest EU-positiva länderna i Europa, därför måste man förstå vad irländarna egentligen har svarat på. Det kan vara så att man svarat på något annat än vad folkomröstningen egentligen frågat om, säger Reinfeldt.

Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin konstaterar att EU:s medlemsländer får ta en ordentlig diskussion vid toppmötet under midsommarhelgen om hur problemet ska lösas.

- Alla Europas medlemsländer måste respektera Irlands nej. Det betyder att Sverige till att börja med måste dra i handbromsen när det gäller vår egen process, säger Mona Sahlin.

Hon tycker att det vore oerhört farligt om Europas länder sade att det irländska valresultatet inte påverkar någonting.

- Får Irland undantag på en rad punkter måste de i sin tur godkännas av alla länder. Det är ett sakligt argument för varför Sverige bör vänta med att lägga en proposition till riksdagen, säger Sahlin.

Vänsterpartiets Lars Ohly kräver att Sverige skrotar planerna på att godkänna Lissabonfördraget. Han tycker inte att det finns någon poäng med att riksdagen beslutar om fördraget i höst.

– Enligt EU:s regler måste alla medlemsländer godkänna fördraget. Nu har irländarna sagt nej och då faller ju hela fördraget. Det finns inte längre något att ta ställning till och det måste vi respektera, säger Lars Ohly.

– Jag gratulerar Irland till ett bra beslut. Lissabonfördraget pekar ut en riktning där EU får starkare utrikespolitiska muskler och där mer makt flyttas från de nationella parlamenten.

– Så vill vi inte ha det, fortsätter han.

Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson säger att EU inte lärt sig läxan från de franska och holländska folkomröstningarna år 2005.

- Det här var ett försök att centralisera mer makt till EU vilket ogillas av folket. Nu får EU starta nya förhandlingar så att EU kan genomföra de förändringar som behövs för att underlätta en fortsatt utvidgning. Eftersom Lissabonfördraget har fallit måste den fortsatta ratificeringen upphöra, säger Peter Eriksson.

Junilistan gläds åt valresultatet och kräver att ett nytt, mellanstatligt, fördrag utarbetas.

- Den irländska folkomröstningen innebär en seger för folket över den politiska eliten. Nu måste EU-ländernas ledare respektera folkviljan och ta medborgarnas kritik mot EU:s maktcentralisering på allvar. Ratificeringen av Lissabonfördraget måste avbrytas, säger Nils Lundgren, EU-parlamentariker för Junilistan.

Folkrörelsen Nej till EU:s ordförande Jan-Erik Gustafsson kräver att statsminister Reinfeldt på EU-toppmötet respekterar EU:s existerande fördrag och meddelar EU:s institutioner att Lissabonfördraget har fallit.

- Om statministern inte har detta politiska mod kräver vi att det svenska folket måste få ta ställning till Lissabonfördraget i en folkomröstning. Alla andra alternativ innebär att det demokratiska och politiska förfallet i Sverige och EU fortsätter, säger Jan-Erik Gustafsson.

GÖSTA TORSTENSSON
2008-16-06