2008-08-12

Danskarna skulle enligt regeringens planer under hösten ha gått till folkomröstning om de så kallade danska EU-undantagen. Men nu har regeringen Fogh Rasmussen avblåst planerna.

Efter att danskarna röstat nej till Maastrichtfördraget 1992, antog EU:s stats- och regeringschefer ett protokoll vari i det bekräftades att Danmark skulle stå utanför EU:s militära samarbete, EU-valutan, EU-medborgarskapet samt de överstatliga delarna av EU:s rättsliga och polisiära verksamhet. Med detta protokoll – det så kallade Edinburghprotokollet – som förevändning anställde den politiska eliten en ny folkomröstning våren 1993 och lyckades få en majoritet av danskarna att säga ja till Maastrichtfördraget.

Men alltsedan dess har EU-undantagen varit ett skavsår för såväl Bryssel som EU-anhängarna i Köpenhamn. 2000 utlyste de en folkomröstning för att undanröja undantaget från EU-valutan, men en majoritet av danskarna trotsade etablissemanget och röstade nej till att ersätta den danska kronan med euron.

När Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen i november förra året presenterade sin regeringsförklaring, deklarerade han överraskande att danskarna ännu en ska få folkomrösta om sitt förhållande till EU. Men än mer överraskande var att han inte avsåg det nyligen framförhandlade Lissabonfördraget, utan det femton år gamla Edinburghprotokollet.

Att folkomrösta om EU-undantagen är inget folkligt krav utan ett påfund av den politiska eliten. Däremot fanns det i Danmark en stark opinion för en folkomröstning om Lissabonfördraget. I en undersökning som utförts av Gallup på uppdrag av dagstidningen Berlingske Tidende och som publicerades i oktober förra året, svarade 54 procent ja, 26 procent nej och 20 procent vet inte på frågan om de anser ”att det ska hållas en folkomröstning i Danmark om EU:s så kallade reformfördrag”.

Men det blev ingen dansk folkomröstning om Lissabonfördraget. De danska EU-anhängarna vågade helt enkelt inte. Folketinget sade i en omröstning (110 mot 48) den 11 december nej till folkomröstning om EU:s nya grundlag. Och den 23 april antog folketinget med röstsiffrorna 90 för och 25 emot Lissabonfördraget. Två partier, vänsterpartiet Enhedslisten och högerpartiet Dansk Folkeparti, röstade emot.

Samtidigt fortsatte EU-amhängarnas planering för att undanröja Edinburghprotokollet. Enligt danska TV2 fanns det planer i regeringen att rösta om det rättsliga undantaget före oktober, för att senare möjligen i januari rösta om euron.

Men irländarnas nej till Lissabonfördraget har gett Danmarks regering kalla fötter. Folkomröstningarna skjuts upp på obestämd tid, bekräftade statsminister Fogh Rasmussen nyligen.

- Anders Fogh avblåser planerna på en folkomröstning eftersom som han räknar med att förlora, kommenterar Sören Söndergaard, EU-parlamentariker för Folkebevaegelsen mod EU. - Och Anders Fogh verkar inte vara en man som kan klara en förlust!

Sören Söndergaard tycker det är ett klokt beslut att avblåsa planerna på en eller flera folkomröstningar om EU-undantagen.

- Men regeringen är fortfarande skyldig en folkomröstning om Lissabonfördraget. Det är helt odemokratiskt att den danska regeringen och en majoritet i det danska folketinget stödjer en så stor överföring av makt till EU utan att fråga den danska befolkningen, säger Sören Söndergaard.

GÖSTA TORSTENSSON