2009-03-02

Lissabonfördraget stöter på hinder i Tjeckien

Den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus fick känslorna att svalla när han den 19 februari talade i EU-parlamentet i Bryssel. Burop, applåder och rusningar ut ur plenisalen mötte hans kritiska åsikter om att EU har för mycket makt.

aclav Klaus hämmades inte alls av att Tjeckien står som ordförande för EU när han intog EU-parlamentets talarstol. Han riktade salva på salva mot hur EU:s system fungerar och när han kom till sista delen i sitt tal om att ett starkare EU-parlament inte löser några problem fick en del parlamentariker nog och rusade ut ur plenisalen.

Att öka EU-parlamentets makt löser inte det demokratiska underskottet i unionen, enligt Tjeckiens president Vaclav Klaus. Att öka parlamentets makt, en följd av Lissabonfördraget, ökar bara främlingskapet mellan medborgarna och EU:s institutioner.

Klaus är känd för sitt motstånd till Lissabonfördraget och menar att avståndet mellan medborgarna och EU:s institutioner är alltför stort och det nya fördraget skulle förvärra det "demokratiska underskottet" för EU.

Klaus betonade gång på gång under besöket i Bryssel att han inte ser något alternativ för Tjeckien än att vara med i EU. Men EU är på fel väg. Det han framför allt ville understryka är att det måste finnas en debatt om hur EU fungerar.

- Det finns många olika legitima alternativ till hur EU ska organiseras. Vi bör diskutera dem, det borde vara det normala i Europa. Annars är vi tillbaka i den tid när bara en åsikt anses vara korrekt, sade Klaus vid en efterföljande presskonferens.

Tjeckien kan bli nästa problem för dem som vill se Lissabonfördraget på plats.

Dagen innan Vaclav Klaus talade i EU-parlamentet gav underhuset i det tjeckiska parlamentet grönt ljus för Lissabonfördraget. 125 röstade för och 61 emot med 197 ledamöter närvarande, rapporterar den tjeckiska nyhetsbyrån CTK.

För att det tjeckiska parlamentet ska kunna anta Lissabonfördraget krävs att det stöds av minst 60 procent av samtliga valda ledamöter i underhuset och 60 procent de närvarande i överhuset, senaten. Minst 120 ja-röster av underhusets 200 ledamöter var nödvändigt för att fördraget skulle kunna Lissabonfördraget skulle godkännas. Det klarades således med fem rösters marginal.

Tjeckiens vice premiärminister Alexandr Vondra välkomnade resultatet av omröstningen i underhuset, vilken försenats flera gånger på grund av motsättningar inom och mellan de politiska partierna. Han kallade det ett ”viktigt steg” efter en ”grundlig, demokratisk debatt”.

Premiärminister Mirek Topolanek inställning var emellertid betydligt mindre entusiastisk:

- Jag kommer att ta ett djupt andetag av lättnad efter att det har blivit antaget även om jag anser att vi inte behöver Lissabonfördraget, sade han under fördragsdebatten i parlamentets underhus.

Skepsisen mot EU är stor i Tjeckien, eftersom många anser att landet får lämna ifrån sig beslutsfattande och att små länder missgynnas.

När Mirek Topolanek i egenskap av ordförande i EU, talade inför EU-parlamentet den 14 januari medgav han att om en folkomröstning skulle genomföras i Tjeckien om Lissabonfördraget ”skulle det förkastas”.

Och några dagar efter Vaclav Klaus framträdande i EU-parlamentet den 19 februari uttalade Mirek Topolanek att han ”skulle kunna skriva under på varje mening” som landets president sade i sitt tal i EU-parlamentet, rapportera nyhetsbyrån AFP.

Lissabonfördraget ska fortfarande antas i parlamentets överhus, senaten. Senaten har för andra gången skjutit upp den avslutande debatten om Lissabonfördraget, som ursprungligen skulle ha genomförts i november förra året. Då blev den uppskjuten till februari, och nu har den skjutits upp ytterligare två månader.

- Vi har avbrutit vår procedur för ratificering därför vi nu har mer tid till att diskutera efter det irländska nejet. Och vi utarbetar våra egna procedurregler i båda kamrarna, säger Ludek Sefzig, som är medlem i det konservativa regeringspartiet ODS och ordförande för EU-utskottet i senaten.

Det är något av ödets ironi att det är Tjeckien som ordförandeland i EU som ska ansvara för förhandlingarna med Irland om de löften om garantier för neutraliteten, löntagarnas rättigheter, skattepolitiken med mera som Europeiska rådet utfäste på sitt möte i december i utbyte mot att den irländska regeringen förband sig att genomföra en ny folkomröstning om Lissabonfördraget. Bakom stängda dörrar pågår detta arbete med aktivt bistånd av jurister från ministerrådets generalsekretariat och tjänstemän från EU-kommissionen. Vad som blir resultatet återstår att se. Men Irlands EU-minister Dick Roche underströk efter ett informellt ministerrådsmöte i Prag i januari vikten av att omsätta löften till ”rättsligt bindande formuleringar”.

Det tjeckiska ordförandeskapet hoppas att texterna ska vara färdiga till EU-toppmötet i juni. Tjeckiens EU-minister Alexandr Vondra uttalade vid ministerrådsmötet i Prag i januari att garantierna måste vara acceptabla både för Irland och de 26 andra medlemsstaterna.

Ludek Sefzig säger till nättidningen EUobserver att ratificeringen av Lissabonfördraget i den tjeckiska senaten kommer att bli ”mycket problematisk” om de ”protokoll” som utlovats till irländarna i utbyte mot en ny folkomröstning inte blir antagna.

I regeringspartiet ODS finns en stark EU-skeptisk falang. Samtidigt är Tjeckiens relativt stora kommunistparti starkt kritiska till Lissabonfördraget.

Den mest brännande frågan är överföringen av makt, framför allt det rättsliga och inrikespolitiska området, från den nationella nivå till EU, där Ludek Sefzig i likhet med andra senatorer befarar att beslut kommer att kunna fattas bakom stängda dörrar och utan parlamentarisk kontroll.

- Ett mycket stort antal parlamentsledamöter, framför allt i senaten, är emot Lissabonfördraget därför de inte ser det som en väg framåt för att avskaffa det demokratiska underskottet och de betraktar Nicefördraget som mer demokratiskt än Lissabonfördraget, förklarar Sefzig.

Trots det är senaten, enligt Ludek Sefzig, beredd att stödja och godkänna Lissabonfördraget under förutsättning att de ”protokoll” som utlovades i december till irländarna blir antagna och dessutom ”giltiga för alla medlemsstater”.

- I annat fall kommer det att bli mycket problematiskt att få Lissabonfördraget antaget av den tjeckiska senaten, varnade Sefzig.

Även om senaten skulle komma att godkänna Lissabonfördraget återstår ytterligare ett hinder att passera. Ratificeringen måste undertecknas av presidenten Vaclav Klaus.

Om han är redo att sätta sin namnteckning under Lissabonfördraget vill Klaus inte avslöja på presskonferensen i Bryssel.

- Schackspelare meddelar inte sitt nästa drag i förtid, sade han med sitt ständigt lurande leende.

I samband med ett officiellt statsbesök i Irland i november förra året uttalade Vaclav Klaus sedan sitt gillande av irländarnas nej till Lissabonfördraget samt sitt stöd till Declan Ganley, den EU-kritiska högerorganisationen Libertas ledare.

GÖSTA TORSTENSSON