Mary Lou McDonald, Sinn Fein:

- Vi kan vinna den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget

- Det kommer att bli en ny folkomröstning om Lissabonfördraget i Irland, men vi vet inte när. Förmodligen blir det i oktober och vi kommer att rösta om samma fördrag en gång till.

Det säger Mary Lou McDonald, EU-parlamentariker för det irländska vänsterpartiet Sinn Fein.

- Regeringen i Dublin respekterar inte det irländska folket utan har agerat underdånigt gentemot de andra EU-länderna. De har deklarerat att det är uteslutet att det blir en omförhandling av Lissabonfördraget och kräver att Irland håller en ny folkomröstning om samma fördrag.

Mary Lou McDonald är en av Sinn Feins två EU-parlamentariker. Mary Lou McDonald som kommer från Dublin representerar Irland, medan Bairbre de Brún är invald i EU-parlamentet som en av Storbritanniens ledamöter. Hon kommer från Belfast i Nordirland (eller The Six Counties, som republikanska Sinn Fein säger). Sinn Fein ingår i samma partigrupp i EU-parlamentet, GUE/NGL, som bland annat svenska Vänsterpartiet och danska Folkebevaegelsen mod EU.

Vad har Sinn Fein ställt för krav inför den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget, frågar jag Mary Lou McDonald när vi träffas på hennes tjänsterum i EU-parlamentets monumentala skrytbyggnad i Strasbourg.
- Redan några veckor efter folkomröstningen förra året lade Sinn Fein fram ett dokument med detaljerade förslag om fundamentala förändringar av Lissabonfördraget som vi anser är nödvändiga. Det handlar bland annat om att varje land ska behålla sin kommissionär, att röstfördelningen i ministerrådet inte ska förändras till de stora ländernas fördel, att unionen ska skrota alla ambitioner att utveckla ett gemensamt försvar, samt att offentliga välfärdstjänster och löntagarnas rättigheter ska säkerställas.

- Vi anser att Lissabonfördraget måste omförhandlas. Ändringar måste göras antingen i själva fördragstexten eller genom att rättsligt bindande protokoll fogas till fördraget.

Ett sådant förslag till protokoll har den irländska fredsrörelsen lagt fram rörande den irländska neutralitetspolitiken. Förslaget lyder så här: ”När det gäller åtgärder som antagits av Rådet i samband med relevanta artiklar, deltar Irland inte i utarbetandet och genomförandet av beslut och aktioner som får återverkningar på försvarsområdet, men kommer inte att hindra utvecklandet av ett närmare samarbete bland medlemsstaterna inom detta område. Följaktligen kommer Irland inte att vara delaktigt i dessa åtgärders antagande. Irland kommer inte att bidra till finansiering av operativa utgifter som sådana åtgärder medför.”

- Vi stödjer fredsrörelsens krav på ett neutralitetsprotokoll, förklarar Mary Lou McDonald.

Sinn Fein stödjer också den irländska fackföreningsrörelsens krav att det förslag till socialt protokoll som Europafacket (ETUC) presenterade förra året ska inkluderas i ett omförhandlat Lissabonfördrag.

Europafackets förslag till socialt protokoll består av fyra artiklar. En av kärnpunkterna lyder (fritt översatt): ”Inget i fördragen, särskilt inte ekonomiska friheter eller konkurrensregler, ska vara överordnade grundläggande sociala rättigheter och sociala framsteg. I händelse av regelkonflikt ska grundläggande sociala rättigheter äga företräde.”

- Arbetare i Europa har rätt till anständiga arbeten och till lika behandling. De har rätt till att organisera sig och att kämpa för att förbättra sina arbetsvillkor. De har en rättmätig förväntan att myndigheterna ska erkänna och försvara dessa rättigheter.

- Bindande social lagstiftning i EU kan bara uppnås om dessa grundläggande sociala rättigheter blir definierade som primärrätt (dvs. blir en del av själva fördragen). Som det är nu tränger marknadens rättigheter undan de sociala rättigheterna för medlemsstaternas medborgare. Den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen är exempel på hur illa marknaden drabbar arbetarna. Skyddsåtgärder är nödvändiga. Ett socialt protokoll är ett viktigt steg i skapandet av ett sådant skydd, menar Mary Lou McDonald.

Men hon befarar att det inte kommer att bli några substansiella förändringar av Lissabonfördraget.

- Jag tror att vi kommer att rösta om samma fördrag en gång till. Jag har inget förtroende för den irländska regeringen som nu förhandlar med Bryssel om villkoren för den andra folkomröstningen.

Vid EU-toppmötet i Bryssel i december förra året förband sig den irländska regeringen folkomrösta om precis samma Lissabonfördrag ytterligare en gång. Som motprestation har de andra EU-länderna samtyckt till en förhandlingsuppgörelse i vilken man i varje fall inte under nästa mandatperiod minskar antalet kommissionärer samt utlovat ett antal förklaringar i frågor som enligt den irländska regeringens tolkning var orsaken till att det irländska folket röstade nej.

Förklaringar och uttalanden är i EU-sammanhang inte juridiskt bindande. De har inte samma rättsliga status som fördraget eller protokoll som tillhör fördraget. De är precis vad de kallas, nämligen politiska förklaringar antagna av politiker utan rättslig status och genomslagskraft.

- Förklaringar är som löften från regeringen i valkampanjer, uttryckta bara för att senare frångås, understryker Mary Lou McDonald.

När irländarna röstade nej till Nicefördraget i juni 2001, medförde det ingen omförhandling av fördraget. Vid EU-toppmötet i Göteborg några dagar efter folkomröstningen meddelade EU-ledarna helt sonika att de betraktade resultatet av den irländska folkomröstningen som enbart ett irländskt problem som det var upp till den irländska regeringen att lösa.

Vid EU-toppmötet i Sevilla i juni 2002 presenterade den irländska regeringen ett ”nationellt uttalande från Irland” i vilket man konstaterade att man sluter upp bakom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, men att Irlands deltagande i denna ”inte påverkar den traditionella militära neutralitetspolitiken”.

I slutsatserna från Sevillatoppmötet finns det ett uttalande från Europeiska rådet i vilket stats- och regeringscheferna ”noterar att Irland avser att foga den nationella förklaringen till sin akt om ratificering av Nicefördraget, om det irländska folket i en folkomröstning beslutar att godta Nicefördraget”. Europeiska rådet ”erkänner” att Nicefördraget ”inte föreskriver några bindande ömsesidiga försvarsåtaganden” och att utvecklingen av EU:s militära kapacitet ”inte heller innebär (…) inrättandet av en europeisk armé”.

Dessa uttalanden innebar ingen som helst förändring av Nicefördraget, utan innehöll enbart en bekräftelse av vad som redan reglerades i det Nicefördrag som irländarna röstade nej till i folkomröstningen 2001. Icke förty togs dessa uttalanden som intäkt för att anställa en ny folkomröstning om Nicefördraget, och denna gång röstade en majoritet av irländarna såsom etablissemanget i Dublin och Bryssel krävde.

- Det irländska folket kände sig lurade efter den andra Niceomröstningen, menar Mary Lou McDonald.

Hon tror att det blir svårt att lyckas med samma odemokratiska manipulation när det gäller Lissabonfördraget.

Kan ni vinna den kommande folkomröstningen, frågar jag.

- Yes, svarar Mary Lou McDonald med eftertryck. Den främsta anledningen är att den irländska regeringen inte gjort sitt jobb. Premiärminister Brian Cowens främsta bekymmer har varit att rädda sitt ansikte inför Europas toppolitiker, i stället för att uppfylla rollen som ledare för en progressiv stat som har en vision om ett bättre Europa.

- Vi kommer med största sannolikhet att rösta om samma fördrag igen. Regeringen kommer att påstå att den åstadkommit förändringar, men vi kommer att kräva att de redovisar på vilket sätt Lissabonfördraget förändrats.

- Vi är inte, till skillnad från regeringen och ja-partierna, inte rädda för debatt. Vår erfarenhet är att ju mer folk vet om Lissabonfördraget, ju mer blir de emot.

Mary Lou McDonald framhåller att det är oerhört viktigt att nej-sidan vinner folkomröstningen, inte bara för det irländska folket utan även för folken i Sverige och de andra EU-länderna.

- Vi ska visa den europeiska politiska klassen att de måste lyssna på folket. Om EU ska kunna överleva som projekt måste det ha ett folkligt stöd som det idag inte har.


GÖSTA TORSTENSSON
2009-03-26