Splittrat Island ansöker om medlemskap i EU
2009-07-21
- Igår var en svart dag i Island när det isländska parlamentet
med knapp marginal röstade för ett förslag som tillåter regeringen
att ansöka om medlemskap i EU, säger Hjörtur J. Guðmundsson från
Heimssýn, nej-rörelsen på Island.
Omröstningen den 16 juli var mycket jämn och frågan hade debatterats
intensivt under flera dagar i parlamentet, alltinget. På ena sidan
stod det största regeringspartiet, Socialdemokraterna, som länge
varit positiva till ett medlemskap. På den andra, det parti som
dominerat isländsk politik i årtionden, konservativa
Självständighetspartiet.
Båda partierna hade lagt fram förslag att rösta om.
Socialdemokraternas vinnande förslag är att Island inleder
medlemsförhandlingar och att islänningarna, när det står klart
vilket avtal Island får, folkomröstar om ett medlemskap.
Självständighetspartiets förslag var att islänningarna skulle
folkomrösta två gånger: först om huruvida medlemsförhandlingar
överhuvudtaget ska inledas och, vid ett ja, en andra gång om ett
medlemskap när förhandlingarna är klara.
Självständighetspartiets förslag röstades ned med 32 röster mot 30,
en avstod.
Socialdemokraternas förslag röstades genom med 33 röster mot 28, två
avstod.
Det var mycket som stod på spel i omröstningen. Isländska tidningar
spekulerade i ett regeringsfall vid ett nej. Anledningen är att
Socialdemokraterna och Gröna Vänstern, som regerar tillsammans,
tycker olika i frågan om EU.
Fem parlamentsledamöter från Gröna Vänstern röstade mot förslaget om
en ansökan om EU-medlemskap. En av dem var jordbruks- och
fiskeministern Jón Bjárnason. Åtta av partiets parlamentsledamöter
röstade för och en avstod från att rösta. Sju av dessa åtta är
likväl motståndare till medlemskap men röstade ja i syfte att rädda
regeringskoalitionen med Socialdemokraterna. Flera av dem gjorde
verbala röstförklaringar innan omröstningen och gav då uttryck för
ett starkt motstånd mot EU.
Dessutom uttalade partiledaren för Gröna Vänstern, finansminister
Steingrimur Sigfusson, till isländska massmedia att hans parti
förbehåller sig rätten att när som helst stoppa anslutningssamtalen
om de bedömer att EU inte är berett att tillmötesgå de isländska
kraven. Gröna Vänstern har även i kompromissen inom
regeringskoalitionen förbehållit sig rätten att motsätta sig ett
färdigförhandlat medlemskapsavtal.
Islands EU-ansökan ska skickas snarast till Bryssel, enligt
statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, som vill att den ska vara på
plats den 27 juli när EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel. Hon
hoppas att EU-toppmötet i Bryssel i december ska besluta om
förhandlingsstarten, som då kan bli av i början på nästa år.
Efter förhandlingarna, som tar minst ett år, och folkomröstningen
ska avtalet ratificeras av samtliga EU-länders parlament, och
dessutom av Islands allting och EU-parlamentet. Bara den processen
kan ta ett år. I så fall kan Island bli EU-medlem tidigast 2012.
(EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn har i en intervju sagt att
Island skulle kunna bli medlem i EU redan 2011.)
Nu blir det upp till Sverige, det land som nu presiderar som EU:s
ordförandeland, att behandla Islands ansökan.
- Jag välkomnar att det isländska alltinget nu beslutat sig för att
ansöka om EU-medlemskap. Ansökan kommer att behandlas enligt EU:s
etablerade procedurer, säger statsminister Fredrik Reinfeldt i en
skriftlig kommentar.
Island måste precis som alla andra ansökarländer, ensidigt och
undantagslöst leva upp till EU:s krav. Men eftersom landet är med i
det ekonomiska samarbetet EES är merparten av dess lagstiftning
redan i enlighet med EU.
Av de 35 politikområden varje ansökarland måste förhandla om är
Island i praktiken redan klart med 22, enligt den isländske
utrikesministern, socialdemokraten Ossur Skarphedinsson.
- Men några svåra områden är kvar, främst fiske- och
jordbrukspolitiken, säger han.
EU har en överstatlig fiskeripolitik. EU-länderna har en gemensam
fiskezon som sträcker sig 200 sjömil från kusten ut i Nordsjön och
Atlanten. Den zonen är öppen för alla medlemsländers fiskare, med
undantag för tolv sjömil närmast kusten som är reserverat för det
egna landets fiskare. I fiskeripolitiken ingår att EU bestämmer
kvoter för mängden fisk som får fiskas, kvalitets- och prisfrågor
samt ekonomiskt stöd för att minska fiskeflottan.
Den gemensamma fiskeripolitiken omfattar också att EU sluter avtal
med olika u-länder. Man betalar för att få fiska utanför Afrika och
i Stilla havet. Det bidrar till utfiskningen och konkurrerar ut
lokala fiskare. Många av båtflyktingarna som kommer från Afrika är
före detta fiskare.
På Island finns det ett starkt motstånd mot att EU ska ta över
kontrollen av landets rika fiskevatten. Nästan 30 procent av all
isländsk export är fisk. Det gav förra året över 15 miljarder kronor
i utländsk valuta. Många fruktar att EU:s gemensamma politik på
området kommer att sabotera för den livsviktiga fiskerinäringen.
- Vi kommer inte längre att vara lagstiftaren över hur vi sköter vår
fiskeindustri. Detta är den avgörande punkten för oss. Och vi ser
helt enkelt något behov av en medlemsansökan, när vi vet vad
utfallet kommer att bli, säger Sigurdur Sverrisson från
arbetsgivarorganisationen Federation of Icelandic Fishing Vessel
Owners.
EU är en känslig fråga på Island med 320.000 invånare. Så sent som
1944 utropades Island som en självständig republik efter att
tidigare ingått i en union med Danmark. De autonoma och högburna
islänningarna har alltid varit mycket skeptiska till EU. Folket
gillar sitt oberoende och inte minst vill man själva bestämma över
den livsavgörande fiske- och jordbrukspolitiken.
Men efter att finanskrisen drog fram som en tornado på ön, den
isländska kronan kollapsade, de stora bankerna gick under och
inflationen steg i höjden började EU-vänligare vindar att blåsa, men
på senare tid har de åter mojnat.
Michael Emersson, politisk analytiker vid Centre for European Policy
Studies i Bryssel, varnar för att uppfatta ett isländskt EU-inträde
som redan avgjort.
- Det återstår att se om vissa frågor såsom fisket kommer att bli
svåra förhandlingsfrågor, säger han till BBC. Och därefter får vi se
om det isländska folket fortfarande gillar uppslaget. Ett ja skall
inte tas för givet. Det kommer att uppstå spänningar.
Enligt den senaste isländska opinionsundersökningen är hälften av
befolkningen mot att gå med i EU.
- Heimssýns planer nu är helt enkelt att göra allt vi kan med all
hjälp vi kan få för att hålla ställningarna fram till
folkomröstningen när den kommer att bli - om den kommer att bli,
säger Hjörtur J. Guðmundsson.
GÖSTA TORSTENSSON
Så här röstade partierna i alltinget:
The Social Democratic Alliance (socialdemokrater): Ja 20, Nej 0,
Avstår 0.
The Independence Party (konservativa/liberaler): Ja 1, Nej 14,
Avstår 1.
The Left Green Movement (socialister/gröna): Ja 8, Nej 5, Avstår 1.
The Progressive Party (mitten/bönder): Ja 3, Nej 6, Avstår 0.
The Civilian Movement: Ja 1, Nej 3, Avstår 0.
Totalt: Ja 33, Nej 28, Avstår 2.