2009-10-05
Ja-sidan vann en betryggande seger andra gången irländarna
röstade om EU:s förslag till ny grundlag, Lissabonfördraget. Mer än
två tredjedelar av väljarna röstade för Lissabonfördraget.
När alla röster var räknade hade ja-sidan 67,13 procent mot
nej-sidan 32,87 procent. I bara två av total 43 valkretsar vann
nej-sidan, Donegal North East och Donegal South West. Dublin South
uppmätte det högsta stödet för fördraget med 82 procent ja-röster.
Valdeltagande blev 58 procent med 1.214.268 röster för
Lissabonfördraget och 594.606 röster mot. Valdeltagandet var högre
än vid den första folkomröstningen i juni förra året då 53,13
procent av irländarna gick till vallokalerna.
– Jag är mycket glad över resultatet, tack Irland, förklarade
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i ett första
uttalande från Bryssel.
På en presskonferens utanför regeringsbyggnaden tackade
premiärminister Brian Cowen alla som bidragit till segern.
– Folket har talat med tydlig röst. Det är en bra dag för Irland och
en bra dag för Europa.
Vid den första folkomröstningen om Lissabonfördraget förkastades
fördraget med 53,4 procent mot 46,6 procent. 862.415 personer
röstade då nej till fördraget. Vid den andra folkomröstningen
tappade nej-sidan nästan en tredjedel, närmare bestämt 267.809
röster.
Joe Higgins, EU-parlamentariker för Socialist Party, hävdar att
ja-sidan vunnit genom att ha drivit en kampanj grundad på rädsla.
I massmedia och andra offentliga sammanhang försökte olika
företrädare för det irländska maktetablissemanget att skrämma folket
att rösta ja genom att måla upp de gräsligheter som kommer att
drabba den gröna ön om de inte böjer sig för övermakten i Bryssel:
Arbetslösheten kommer att stiga. Utländska investerare kommer att
lägga benen på ryggen. Regeringens förhandlingsstyrka kommer att
förtvina. Irland kommer att sättas i politisk karantän, ja till och
med att tvingas lämna EU.
Patricia McKenna, ordförande i Peoples Movement, irländsk
systerorganisation till Folkrörelsen Nej till EU, menar att ja-sidan
har utnyttjat den ekonomiska krisen för att skrämma folket att ändra
uppfattning och rösta ja till Lissabonfördraget.
Förra hösten sprack den finansiella spekulationsbubblan och den
ekonomiska krisen drabbade Irland med full kraft. Landets BNP
minskade med tre procent under 2008 (jämfört med en tillväxt på sex
procent under 2007). Arbetslösheten är på väg upp över 14 procent
och budgetunderskottet har vuxit till nästan 13 procent av landets
BNP, enligt Irlands centralbank.
Budgetunderskott är det största i hela EU och högt över taket i EU:s
stabiliseringspakt på 3 procent av BNP i underskott. Från
EU-kommissionen i Bryssel kommer det därför ovillkorliga krav på
åtgärder för ”att gradvis återställa den finanspolitiska
hållbarheten”. Regeringen svarar med att höja skatterna för
löntagarna samtidigt som avgifterna i sjukvården fördubblas och
offentliganställdas pensioner skärs ned.
Den växande massarbetslösheten och regeringens extrema
åtstramningspolitik har skapat oro och rädsla bland stora delar av
befolkningen. En rädsla som ja-sidan gjorde allt för att exploatera.
Hoten om att allt blir ännu värre med ett andra nej gjorde intryck
bland människor vars ekonomi och tillvaro redan slagits sönder.
- Folkomröstningsresultatet var ofrånkomligt; folket röstade inte
för Lissabonfördraget utan för jobb, stabilitet och ekonomisk
återhämtning, säger Patricia McKenna.
- Ja-sidan har nu ansvaret att leverera när det gäller den
ekonomiska krisen. De kan inte avge löften och sedan vända ryggen
mot väljarna så fort de inkasserat deras röster.
Paraplyorganisationen Vote No to the Lisbon Treaty, där bland annat
Peoples Movement och vänsterpartiet Sinn Fein ingår, säger i ett
pressmeddelande att ja-sidans seger i folkomröstningen är resultat
av ihärdigt översitteri, hot och lögner från regeringen,
oppositionen, ledningen för EU och majoriteten av ledningen för den
irländska fackföreningsrörelsen.
- Samtidigt som vi accepterar utfallet av folkomröstningen, anser vi
att godkännandet av ett antidemokratiskt fördrag har uppnåtts med
odemokratiska metoder.
- Snarare än att skapa jobb, kommer Lissabonfördraget att tvinga
fram nedskärningar i de offentliga utgifterna och därmed förvärra
den ekonomiska krisen - i synnerhet för de fattiga.
Vote No to the Lisbon Treaty konstaterar att kampen mot
Lissabonfördraget är till ända, men att kampen mot nyliberalismen
och militarismen kommer att fortsätta.
- Vi kommer att arbeta för att skapa bredast möjliga motstånd mot
regeringens åtstramningspolitik och framtida förräderi från
ledningen för arbetarrörelsen i Irland.
GÖSTA TORSTENSSON