När blev det ett brott att följa svenska lagar?
2009-10-25
Den 18 december 2007 meddelade den allsmäktiga EU-domstolen i
Luxemburg sitt förhandsavgörande i Lavalmålet. Bakgrunden var de
konfliktåtgärder som Byggnads, med stöd av Elektrikerna, hade
vidtagit mot Laval vid ett skolbygge i Vaxholm senhösten 2004
eftersom det lettiska företaget vägrade att skriva på ett svensk
kollektivavtal.
Lavals svenska advokater anmälde de båda fackförbunden till
Arbetsdomstolen [AD], som i april 2005 bad EU-domstolen om ett
förhandsavgörande, eller tolkningsbesked, huruvida svensk
lagstiftning var förenlig med EU-rätten.
Två och ett halvt år senare gav EU-domstolen ett, för svensk
fackföreningsrörelse, negativt besked. Stridsåtgärderna var
otillåtna och Byggnads hade ingen rätt att kräva att Laval ska
skriva på ett svenskt kollektivavtal med lönenivåer som motsvarar
genomsnittslönen för byggbranschen i Stockholmstrakten.
Efter avgörandet i EU-domstolen bollades Lavalmålet tillbaka till
AD. Det är alltså den svenska arbetsdomstolen som ska döma i
tvisten, men, och det är ett avgörande men, den är bunden av den
enväldiga EU-domstolens förhandsavgörande.
Den 14 maj 2008 var det tänkt att en muntlig förberedande
förhandling skulle ske i AD. Men på de fackliga organisationernas
begäran ställdes förhandlingen in. Orsaken var att de anser det inte
längre finns något för parterna i målet att tvista om. Det blev
därför ingen ny huvudförhandling. De fackliga organisationerna
erkände sig besegrade på förhand och accepterade Lavaldomen.
Men det innebar inte att Vaxholmskonflikten arkiverades. Laval har
tillsammans med Svenskt Näringsliv krävt Byggnads och Elektrikerna
på skadestånd för de stridsåtgärder facken genomförde mot det
lettiska företaget.
Sammanlagt uppgår skadeståndskravet till nästan 2,8 miljoner kronor.
Dessutom kräver Laval ekonomiskt skadestånd på 1,4 miljoner kronor.
Om Laval vinner målet måste facken även betala rättegångskostnaderna
som bedöms bli över två miljoner kronor. Förhandlingarna avslutades
i april och nu har AD meddelat att domen kommer den 2 december.
Självfallet ska de fackliga organisationerna inte betala något
skadestånd eftersom de enbart har tillämpat de lagar och regler som
gäller i Sverige. Sedan när blev det ett brott att följa svenska
lagar?
De fackliga organisationerna borde heller inte lägga sig platt för
EU-domstolen, utan kräva en ny huvudförhandling och där hävda att
det är AD:s uppdrag att följa de lagar som gäller i Sverige, precis
som den gjorde i det interimistiska utlåtande i Vaxholmskonflikten
den 22 december 2004.
Att EU-domstolen har en annan uppfattning må vara hänt, men det är
inte lagvrängarna i Luxemburg utan den folkvalda riksdagen i
Stockholm som beslutar om vilka lagar och regler som gäller i
Sverige. [Så stod det i regeringsformen senast jag kollade. Men jag
kanske missminner mig…]
Dessutom fick ju Sverige en garanti för den svenska
kollektivavtalsmodellen i anslutningsfördraget enligt tillskyndarna
av EU-medlemskapet. När om inte nu ska man hävda och pröva vad den
garantin är värd?
Gösta Torstensson
http://gostatorstensson.blogspot.com/2009/10/nar-blev-det-ett-brott-att-folja.html