Avloppsskandal i Bryssel
2010-01-08
Den 8 december vaknade Brysselborna upp till nyheten att företaget
Aquiris medvetet hade avbrutit all avloppsrening i Bryssels största
reningsverk. Företaget släppte istället medvetet under tio dagar ut
stinkande ”skit” från EU-anställda, EU-parlamentariker och
Brysselbor i vattendraget Zenne, som flyter från Bryssel genom
Flandern för att mynna ut i den större floden Schelde och sedan
Nordsjön. Utsläppet ledde till fiskdöd, allmän förorening och obehag
och allvarliga ekologiska konsekvenser längs med vattendragsystemet.
Utsläppet har lett till politisk kris, utredningar har satts igång
och flera domstolsprocesser är att vänta. Miljöministern för
regionen Bryssel från ekologipartiet Evelyne Huytebroeck fick snabbt
flygas hem från Köpenhamn dit hon rest för att ”rädda klimatet” för
att sätta ihop en undersökningskommission.
Företaget Aquiris ägs av det franska globala jätteföretaget Veolia
Environment. Här i Sverige är Veoila bl.a. känt för att fram till
november 2009 ha drivit tunnelbanan i Stockholm, för att sköta drift
och underhåll av vatten och avlopp i Norrtälje kommun samt
omfattande busstrafik. Skälet till att Aquiris avbröt reningen var
att företaget anklagade myndigheterna i Bryssel för att inte
underhålla avloppssystemet tillräckligt, vilket lett till att sand-
och jordrester samlats i ledningarna, vilket i sin tur hindrade det
”fria” rinnande av avloppsvattnet till reningsverket. I själva
verket ansåg företaget att det skulle kosta företaget för mycket att
åtgärda själva problemet genom att installera pumpar,
säkerhetsanordningar mm.
Den fackliga organisation European Federation of Public Service
Unions (EPSU) i vilket bl.a. Kommunal och Fackförbundet ST ingår
frågar sig om det vore möjligt att ett offentligt och kommunalt
drivet reningsverk skulle kunna agera lika ansvarslöst som det
privata Aquiris gjort, och svarar att detta är knappast troligt.
Frågan som måste ställas är hur det kan ske att ett privat företag
kan ta miljön som gisslan för en hel region för att med hänvisning
till kontraktsproblem strunta i att sköta en nödvändig
samhällstjänst?
Reningsverket i Bryssel byggdes och drivs på initiativ av en liberal
minister efter principen ”företag och det allmänna i samverkan” som
på engelska brukar förkortas PPP (private-public-partnership). I
praktiken är detta inget annat än en konkurrensutsättning och
privatisering av offentliga tjänster (från reningsverk till
äldreomsorg) med hänvisning till det obevisade påståendet att
upphandlad privat drift och underhåll per definition alltid är mer
effektivt än drift och underhåll i offentlig regi. Det är t.ex.
efter samma princip som SL upphandlar lokaltrafiken i Stockholm
istället för att driva den i egen regi.
PPP omhuldas särskilt av EU-kommissionen och EU. Nu senast i
november har EU-kommissionen publicerat ett meddelande där man
förordar ett allmänt gynnade av PPP. Med det nyligen antagna
Lissabonfördraget kommer trycket på medlemsstaterna att intensifiera
upphandling av offentliga tjänster att öka. I artikel 14 görs
”ekonomisk och finansiell” konkurrensutsättning till allmänt påbud i
och med att PPP-principen har skrivits in med begreppet ”tjänster av
allmänt ekonomiskt intresse”. I praktiken finns inte längre ”allmän
tjänst” i EU:s vokabulär. Detta betyder alltmer mer bortvittrande
välfärdsfunktioner till förmån för fundamentalistisk
marknadsliberalism, om inte folkmajoriteten i medelsstaterna tar
strid för ett återtagande och återreglering av nödvändiga
samhällstjänster och ett välfärdssamhället värt namnet.
Jan-Erik Gustafsson