Island laddar för folkomröstning
2010-01-08
När den internationella finanskrisen slog till hösten 2008 hade de
isländska bankerna låneförpliktelser som var nio gånger större än
landets BNP. Landets största banker togs över av staten, som
garanterade kunder i Island tillgång till sina pengar.
En av storbankerna, Landbanki, ägde internetbanken Icesave som
användes för att locka brittiska och holländska sparare med höga
räntor, När kraschen kom vägrade den isländska regeringen att
återbetala deras pengar. De blev istället hänvisade till sina egna
länders myndigheter.
Både den brittiska och holländska regeringen reagerade hårt.
Britterna tog till en antiterroristlag för att frysa den isländska
statens tillgångar i Storbritannien, vilket i sin tur orsakade
kraftigt försämrade relationer länderna emellan.
Under 2009 förhandlades ett avtal fram där Island lovar att ersätta
Storbritannien och Holland med fem miljarder dollar (cirka 36
miljarder svenska kronor). Pengarna är en kompensation för de
förluster som sparare gjorde när Icesave gick i konkurs. Spararna
har redan blivit ersatta av staterna, som nu kräver Island på
pengar.
Icesave-avtalet godkändes av det isländska parlamentet, alltinget,
den 31 december, men det är mycket impopulärt. Det antogs i
alltinget med liten marginal, 33 röster mot 30, och en
regeringsmedlem har redan avgått i protest.
Bland befolkningen finns en utbredd känsla av att skattebetalare är
de som får stå för notan för fel och misstag som begåtts av
finansbolag och "finansakrobater” på de avreglerade
kapitalmarknaderna inom EES (EU plus Norge, Island och
Liechtenstein)
Nästan en fjärdedel av Islands röstberättigade, 56.089 islänningar,
har skrivit under ett upprop där de ber presidenten att lägga in
sitt veto mot avtalet och på så sätt få till stånd en
folkomröstning. ”Jag anser att det är ett rimligt krav att denna
ekonomiska börda som läggs på nuvarande och framtida generationers
islänningar, i form av statlig garanti för Icesave-betalningar till
regeringarna i Storbritannien och Holland, ska bli föremål för en
folkomröstning”, heter det i uppropet.
President Olafur Ragnar Grimssons med spänning väntade besked blev
att han den 5 januari avvisar lagen om det så kallade
Icesave-avtalet. Det innebär automatiskt att en folkomröstning får
avgöra frågan.
– Det är en hörnsten i vår konstitution att folket är den yttersta
domaren när det gäller en lags legitimitet, sade Grimsson vid en
presskonferens.
– Det är presidentens ansvar att se till att nationen kan utöva
denna rätt. Nu är det folket som får makten och ansvaret i sin hand,
tillade han.
Beskedet möttes av skarp kritik och kraftiga varningar.
– Regeringen är fast besluten att hedra Islands internationella
förpliktelser, sade statsminister Johanna Sigurdardottir i ett
skriftligt uttalande.
Enligt en talesperson för regeringen kommer den att hålla flera
krismöten, troligen med ledningen för centralbanken och
nyckelpersoner inom alltinget, innan den bestämmer sig för vad den
ska göra.
Regeringen kan undvika en folkomröstning om den drar tillbaka
förslaget. Men det löser inte den kris som nu seglar upp i landets
internationella relationer.
Den brittiska regeringen reagerade omedelbart med iskyla.
– Det brittiska finansdepartementet kommer att konsultera med
kolleger i Island för att försöka förstå varför denna lag inte har
godkänts, skrev regeringen i ett uttalande.
Britterna kommer också att kontakta sina kollegor i Holland för att
därefter avgöra hur de gemensamt ska gå vidare.
Icesave-avtalet var också ett förhandsvillkor för utländska lån via
Internationella valutafonden (IMF), bland annat från Sverige, som
Island behöver för att ta sig ur finanskrisen.
- Den första delen av utbetalningen (har) redan godkänts. Den andra
delen av utbetalningen kommer vi nu att få ta ställning till i
samband med styrelsediskussionen i IMF, sade Markus Sjöqvist,
pressekreterare hos finansminister Anders Borg, till TT.
Det är lätt att förstå varför lagförslaget väckt raseri på Island,
som för ett par år sedan var nyliberalernas våta dröm. Nästan 40
miljarder kronor ska det lilla landet pytsa ut fram till 2024.
Enligt DN motsvarar enbart räntan på denna summa; 5,5 procent, ett
halvårs kostnader för hela det isländska sjukvårdssystemet. Över
Island vilar sedan kraschen EU:s och IMF:s järngrå skugga tungt, och
islänningarna blir nu ytterligare ett land i raden som får känna på
hur nyliberala "strukturanpassningar" svider inpå bara skinnet.
Den 20 februari blir sannolikt datum för Islands folkomröstning
efter presidentens veto mot Icesave-avtalet. Opinionsundersökningar
tyder på att isländska folket kommer att säga ett kraftfullt "nei"
till avtalet.
Storbritannien har redan varnat för att det i så fall kan leda till
"internationell ekonomisk isolering" och få negativa konsekvenser
för Islands ansökan om medlemskap i EU. Storbritannien och Holland
har möjlighet att sätta stopp för ett isländskt medlemskap och kan
även blockera inträdesförhandlingarna.
GÖSTA TORSTENSSON