2010-02-03

Enligt planerna ska riksdagen den 4 mars besluta om den så kallade Lex Laval. Men de rödgröna oppositionspartierna har kastat grus i riksdagens beslutsmaskineri, genom att kräva att regeringens lagförslag vilandeförklaras, dvs. bordläggs, i ett år.

Det var i november som regeringen kom med ett lagförslag om vilka villkor som i framtiden ska gälla för utländska anställda som utstationeras till Sverige, Lex Laval. Förslaget har lagts fram sedan EU-domstolen ogillade Byggnads och Elektrikernas blockad av ett skolbygge i Vaxholm där arbetsgivaren vägrade teckna svenskt kollektivavtal för inhyrda lettiska arbetare.

Efter EU-domstolens avgörande beslutade regeringen om en utredning för att se hur den svenska arbetsrätten ska ändras så att den överensstämmer med EU-rätten.

Regeringens förslag, som bygger på utredningens förslag, innebär att svenska fack inte får kräva att utländska arbetsgivare, som tillfälligt är verksamma i Sverige, betalar mer än minimilön och minimivillkor för arbetstider och semester enligt svenska avtal.

Men svenska fack får inte kräva att dessa företag tecknar svenska kollektivavtal om företagen redan betalar minst enligt de minimivillkor som facken har rätt att kräva.

I december föreslog den rödgröna oppositionen i en motion till arbetsmarknadsutskottet att regeringens förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen skulle avslås. Propositionen innehåller allvarliga brister, menade S, V och MP.

- Vi tycker att regeringen går väl långt i förhållande till EU-domstolens dom i Lavalmålet och vill att konsekvenserna av domen utreds mer, säger Ulf Holm, miljöpartiets utskottsledamot.

Motionärerna anser att den föreslagna begränsningen av strejkrätten går ett steg längre än vad Lavaldomen kräver. Den försvårar för de fackliga organisationerna att teckna kollektivavtal med utländska företag, vilket är en förutsättning för att hindra illojal konkurrens och dumpade löner och villkor.

De anser också att regeringen inte har utnyttjat det nationella handlingsutrymmet och därför har tolkat minimilönebegreppet för snävt. Och de är kritiska till att det inte ska gå att kräva att arbetsgivaren försäkrar utstationerade arbetstagare på samma sätt som svenska arbetstagare.
Försäkringar är ju arbetsvillkor som rör säkerhet, hälsa och hygien, och som omfattas av utstationeringsdirektivets så kallade hårda kärna. Att en arbetstagare som invalidiseras kan komma att stå utan ersättning är helt oacceptabelt, anser den rödgröna oppositionen. Att utstationerande företag inte behöver stå för försäkringskostnader snedvrider också konkurrensen i förhållande till inhemska företag.

Oppositionspartierna gjorde samtidigt klart att de i samband med riksdagsbehandlingen skulle begära att propositionen vilandeförklaras i enlighet med regeringsformens 2 kapitel 12 paragraf eftersom man menar att Lex Laval begränsar föreningsfriheten, (inklusive den fria förhandlingsrätten och rätten att teckna kollektivavtal). För att riksdagen ska förklara förslaget vilande, räcker det med tio av ledamöterna yrkar det. Det krävs alltså inte att majoriteten står bakom ett sådant beslut. Det är konstitutionsutskottet som prövar huruvida regeringsformens utrymme till vilandeförklaring är tillämpligt.

- Konstitutionsutskottet måste granska förslaget gentemot grundlagen med tanke på föreningsfriheten. Det har kommit ett antal nya domar från Europadomstolens som kan ha betydelse. Dessutom har Lissabonfördraget med sin rättighetsstadga hunnit träda i kraft, säger Josefin Brink, vänsterpartistisk ledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Konstitutionsutskottet beslutade 28 januari att bordlägga de rödgröna oppositionspartiernas begäran att beslutet om Lex Laval ska skjutas upp i ett år. Utskottet slog dock fast att man ska avge ett yttrande i frågan. Frågan anses så komplicerad att utskottet även vill höra Lagrådets uppfattning.

Lagrådets uppgift är att granska viktiga lagförslag innan de behandlas i riksdagen. De som sitter i Lagrådet består av domare, eller före detta domare, i Högsta domstolen och Regeringsrätten. KU är inte skyldigt att följa Lagrådets beslut, men vore politiskt besvärande att inte göra det.

Om KU kommer fram till att vilandeförklaring behövs, krävs det att mer än fem sjättedelar av riksdagsledamöterna röstar emot KU för att förhindra en vilandeförklaring.

Tycker KU att vilandeförklaring inte behövs, kommer riksdagen som att debattera och fatta beslut om Lavalpropositionen den 4 mars (inte 18 februari som tidigare meddelats).

De rödgröna har förklarat att om de vinner valet i höst kommer de, om Lex Laval införs, att riva upp beslutet och utreda frågan på nytt.

GÖSTA TORSTENSSON