Rungande nej på Island till Icesaveavtalet
2010-03-08
Lördagen den 6 mars fick 230.000 röstberättigade islänningar
möjlighet att säga sitt om den så kallade Icesavelagen. Svaret blev
ett rungande nej. 93,2 procent av de som gick till vallokalerna
röstade nej. Bara omkring 1,8 procent röstade ja, medan övriga
röster var blanka eller ogiltiga.
Icesavelagen består av ett avtal som reglerar hur den isländska
staten ska betala 40 miljarder svenska kronor till en ränta som
motsvarar vad landets hela sjukvårdssystem kostar på ett halvår till
Nederländerna och Storbritannien för att täcka förluster som 340.000
kunder i dessa länder gjorde när den isländska internetbanken
Icesave kollapsade i oktober 2008.
De flesta islänningar är upprörda för att de ska tvingas betala för
privata bankirers och andra finansaktörers lättsinne och över vad de
anser hårda och orättvisa villkor i avtalet. Inget politiskt parti,
inte ens de båda regeringspartierna Socialdemokraterna och Gröna
vänstern, stöder aktivt avtalet och lagen, trots att regeringen fick
igenom den i parlamentet, alltinget, i december.
Det var befolkningens motstånd som gjorde att Islands president
Olafur Ragnar Grimsson vägrade godkänna lagen och överlåta frågan
till en folkomröstning (den första någonsin i landets historia).
Efter folkomröstningen gratulerade Olafur Ragnar Grimsson det
isländska folket.
- Nu måste Gordon Brown vidta de åtgärder som behövs för en lösning
som alla kan acceptera, sade presidenten till isländsk tv och
syftade på den brittiske premiärministern.
Grimsson kom i samband med folkomröstningen med kritik mot Norden,
som "direkt eller indirekt" hjälpt till att pressa Island genom att
kräva ett Icesaveavtal som förhandsvillkor för utbetalningar av
Nordens och Internationella valutafondens redan beslutade lån till
Island.
- Hela frågan om det lagliga i att kräva återbetalning kommer upp
nu, spådde Eirikur Svavarsspn, som sitter i nejrörelsen In Defence.
I ett desperat försök att undergräva folkomröstningens legitimitet
uppmanade statsminister Johanna Sigurdardotir (s) folket att följa
hennes exempel och inte rösta alls. Det misslyckades. Över 60
procent av väljarna gick till valurnorna.
Den officiella anledningen till statsministerns uppmaning till
valbojkott var att regeringen är säker på att kunna förhandla fram
en mer förmånlig (läs: mindre dålig) uppgörelse med Nederländerna
och Storbritannien än den som lades fram i december.
Den brittiske finansministern Alistair Darling bekräftade för BBC
att hans regering är inriktad på att komma överens. Villkoret är att
man får tillbaka de pengar som regeringarna betalat i
insättningsgarantier till dem som förlorade sina sparpengar när
Icesave gick omkull i oktober 2008. Övrigt är förhandlingsbart
enligt Darling.
- Vi är beredda att vara flexibla när det gäller
återbetalningsvillkoren, sade han.
Islands förhandlingar med Bryssel om att gå med i EU, vilket en klar
majoritet av islänningarna är motståndare till, lär inte förlöpa
obehindrat så länge inte regeringarna i London och Haag har fått
igenom sina ekonomiska anspråk mot Island.
- Det dåliga förhållandet mellan Island och Storbritannien och
Nederländerna har påverkat befolkningens stöd för EU enormt. I dag
är stödet mycket begränsat, säger Gunnar Helgi Kristiansson,
statsvetare vid Islands universitet.
En färsk opinionsundersökning om islänningarnas uppfattningar om
medlemskap i EU, utförd av Capacent för Farmers Association of
Island, visar 56 procent är motståndare till EU medan 33,2 procent
är anhängare.
Nederländernas utrikesminister Maxime Verhagen gjorde på lördagen en
tydlig koppling mellan återbetalningen och Islands möjligheter att
ansluta sig till EU. Han ville dock inte säga om hans regering
överväger att blockera Islands stundande medlemsförhandlingar.
GÖSTA TORSTENSSON