Islands folk vägrar betala bankernas skulder
2010-03-12
Varför ska vanliga skattebetalare tvingas att stå för notan efter en
privat bankelits maniska äventyr i utlandet? Den frågan ställer In
Defense, en gräsrotsrörelse som kämpar mot den så kallade
Icesavelagen. En lag som kräver att islänningarna ska betala närmare
40 miljarder svenska kronor till en ränta som motsvarar vad landets
hela sjukvårdssystem kostar på ett halvår.
- Vi islänningar har bränt oss. Vi har inget förtroende kvar för
bankirer, myndigheter och politiker, säger Johannes Th. Skulason
till Arbetaren.
Johannes Th. Skulason bor i Rejkavik och var med och bildade
folkrörelsen In Defence under hösten 2008. Organisationen är
politiskt oberoende och har drivit kampen mot att det isländska
folket ska straffas för bankernas ansvarslösa agerande.
In Defence bildades efter att den brittiska regeringen, med
socialdemokraten Gordon Brown i spetsen, bestämde sig för att
använda en antiterroristlag för att frysa isländska tillgångar i
utlandet. När Icesavefrågan blev aktuell bytte organisationen fokus
och började kämpa mot avtalet. Deras ihärdiga arbete har fått stort
stöd och organisationen har samlat människor från alla delar av
Island.
Johannes Th. Skulason säger att islänningarna är arga för att ”ingen
bankhöjdare” har ställts till svars och att det finns en ilska mot
de politiker som inte gjorde någonting för att reglera den skenande
marknaden. I augusti 2008 hade Islands privata banker lånat ut fem
gånger så mycket pengar som landets BNP.
När finanskrisen slog till under hösten 2008 gick landets största
banker omkull och togs över av den isländska staten. Staten gav de
inhemska kunderna en bankgaranti som gjorde att de fick fortsatt
tillgång till sina pengar. Men garantin gällde inte alla
hundratusentals kunder i utlandet, framför allt Storbritannien och
Nederländerna, som sparat pengar i internetbanken Icesave, som ägdes
av den isländska storbanken Landsbanki. Storbritannien och
Nederländerna ersatte sina sparare, men krävde samtidigt Island på
3,9 miljarder euro, närmare 40 miljarder svenska kronor.
Det var efter massiva protester där 60.000 personer, en fjärdedel av
alla röstberättigade islänningar, skrev på ett upprop mot
Icesaveavtalet som president Olafur Ragnar Grimsson vägrade att
godkänna Icesavelagen vilket med automatik medförde att frågan
skulle avgöras i en folkomröstning.
I folkomröstningen den 6 mars sade över 90 procent av väljarna nej
till Icesaveavtalet med Storbritannien och Nederländerna.
- Jag är glad att det var en så övervägande majoritet som sa nej
till avtalet. Men vi firade det inte som en seger utan känner oss
mer lättade, säger Johannes Th. Skulason.
In Defense kräver villkor för betalningen till Nederländerna och
Storbritannien som inte knäcker Islands ekonomi och välfärd. Den
typen av villkor fanns i ett ursprungligt avtal som det isländska
parlamentet, alltinget, godtog förra sommaren. Men Storbritannien
och Nederländerna sade nej och i den nya lagen som antogs av det
isländska parlamentet, alltinget, i slutet av december har dessa
villkor tagits bort eller urlakats.
- Nu hoppas jag på att Nederländerna, Storbritannien och våra
isländska förhandlare respekterar det isländska folkets vilja och
att de sätter sig ned och gör om avtalet från början, säger Johannes
Th. Skulason till Arbetaren.
In Defense upprörs också över att Sverige, ett nordiskt grannland,
ställer sig på Nederländernas och Storbritanniens sida. Den svenska
regeringen är beredd att låna pengar till Island, men har
tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) kopplat lånen
till att Icesaveuppgörelsen står fast. In Defence anser att den
svenska regeringen bör stödja Island och inte EU-länderna
Nederländerna och Storbritannien.
För In Defense handlar Icesavelagen om Islands ekonomiska framtid.
- Jag har två barn. Går den här lagen igenom vet jag inte om jag kan
bo kvar här. Vilken framtid får de då, säger David Blondal, en av
grundarna, till Dagens Nyheter.
GÖSTA TORSTENSSON