Lex Laval banar väg för låglönekonkurrens
2010-06-09
Fackförbunden hängde inte på låset när Lex Laval trädde i kraft.
Arbetsmiljöverket har inte fått in några kollektivavtal som
fackförbunden kan kräva att utländskt företag skriver på.
Den 15 april trädde Lex Laval i kraft. Enligt de nya reglerna ska
fackförbund som vill kräva ett kollektivavtal med ett utländskt
företag först ha skickat in avtalet till Arbetsmiljöverket. Men än
har inte verket fått in några avtal, förutom för ett år sedan från
Byggnads.
Till skillnad från vanliga kollektivavtal ska de avtal som gäller
för utstationeringsföretag bara innehålla minimilön och andra
minimivillkor och har det utländska företaget redan kollektivavtal
eller enskilda anställningsavtal som motsvarar miniminivåerna får
inte fackförbunden tillgripa stridsåtgärder för att tvinga
utstationeringsföretaget att skriva under ett svenskt avtal.
Byggnads anser sig ha läget under kontroll. Sedan förbundet 2004
försatte det utstationerande lettiska företaget Laval ün Partneri
vid skolbygget i Vaxholm i blockad för att få till stånd ett
kollektivavtal har så drastiska åtgärder inte behövts. Företagen har
skrivit på ändå, menar Byggnads ordförande Hans Tilly.
Full så enkelt är det inte i praktiken. Byggnadsarbetare utan
kollektivavtal jobbade med ombyggnaden av fackförbunden Byggnads och
Kommunals förbundsexpeditioner i Stockholm, skriver tidningen
Byggnadsarbetaren. Först efter två månader upptäckte facket att det
litauiska företaget Baltic Ceiling saknade kollektivavtal.
- De anställda hade ingen aning om att de skulle ha kollektivavtal,
säger Byggnads tolk och ombudsman Gints Kaplers, som besökte
arbetsplatsen, till Byggnadsarbetaren.
Som de flesta byggprojekt är företagsstrukturen vid ombyggnaden av
fackförbundsexpeditionerna komplicerad och oöverskådlig. Minst 25
underentreprenörer har anlitats och vilka själva har anlitat ett
okänt antal underentreprenörer. Polstjärnan, som ägs av Kommunal och
Byggnads, har anlitat Hifab, som anlitat BTH Bygg, som i sin tur
anlitat innertaksfirman TJ Byggakustik. Innertaksfirman anlitade
därefter litauiska Baltic Ceiling, som inte hade kollektivavtal och
inte heller fanns på den godkända listan över underentreprenörer.
Villkoren i det nya byggavtalet som Byggnads och Sveriges
Byggindustrier nyligen kommit överens om, träder i kraft den 1
november i år.
- Det är ett strippat avtal som vi, båda parter, står upp för. Det
borde inte vara svårare att förstå än andra bestämmelser som ett
byggföretag måste sätta sig in i, säger Hans Tilly.
- Avtalet har en grundlön som borde kunna gälla som minimilön enligt
EU:s direktiv för utstationering.
Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman bekräftar att det inte
har kommit in några avtal sedan Byggnads skickade in sitt gamla
avtal.
- Vi har inlett en diskussion med arbetsmarknadens parter.
Det är inte bara Byggnads som drabbas av Lavaldomens konsekvenser.
Dagarna innan Lex Laval trädde i kraft blev fackförbundet Transport
kontaktat av advokat Anders Elmér, en av Lavals advokater under
Vaxholmskonflikten. Elmér företrädde det lettiska företaget Abagars,
som i sin tur öppnat ett försäljningskontor i Sverige. Enligt Elmér
ville byggföretaget NCC anlita det lettiska företaget som
underentreprenör för att transportera bort schaktmassor vid det
pågående bygget av Citybanan i Stockholm. Tanken är att man ska ta
in lettiska förare och lettiska bilar, men för att slippa trassel
med de svenska fackföreningarna vill NCC att Abagars ska teckna ett
kollektivavtal i enlighet med de regler som gäller i Lex Laval,
alltså ett avtal som bara gäller "avtalets kärna". Vad denna kärna
innehåller är dock oklart.
- Vi har tydliga minimilöner i vårt centrala avtal och de ska
naturligtvis räknas in, liksom ob- och övertidsersättningar och en
del annat. Sedan finns det osäkrare faktorer som exempelvis
förhandlingsordningar och liknande. Vår grundinställning är att hela
avtalet ska ingå, säger Martin Viredius, Transports tredje vice
ordförande.
- Men den stora vinsten för Abagars blir inte att dumpa lönerna - om
de nu ska följa vårt avtal. Vinsten ligger i stället i att de
slipper ifrån de sociala avgifterna på omkring 35 procent. Och om de
byter personal efter ett halvår skattar de anställda inte ett öre i
Sverige.
- Dessutom kan företaget hävda att de har avtal som överensstämmer
med våra villkor. Då är de fredade från kontroller och konflikter
från vår sida. Så illa är lagen skriven.
GÖSTA TORSTENSSON