2010-06-18

Vid EU-toppmötet den 17 juni var det meningen att de 27 stats- och regeringscheferna skulle enas om skärpta budgetregler i EU:s så kallade stabilitetspakt, dvs. den ekonomisk-politiska tvångströja som euroländerna sitter fast i.

I mitten av maj föreslog EU-kommissionen (efter krav från Tyskland) att euroländerna i framtiden skickar in sina budgetutkast till Bryssel för förhandsgranskning och klartecken centralt från EU, innan de läggs fram för debatt och beslut i hemlandet.

Enligt förslaget ska även sanktioner införas mot de länder som bryter mot maxgränsen för budgetunderskott på 3 procent av BNP, som det är fastställt i EU:s så kallade stabilitetspakt. Möjligheten att straffa länder som inte håller sig till siffrorna har visserligen funnits i paktens ramverk sedan den inrättades, men hittills har kommissionen inte vågat eller kunnat ta en dust med stora länder som Frankrike, Tyskland och Italien, som konsekvent bryter mot reglerna.

Euroländer som inte lever upp till kraven ska i framtiden till exempel kunna bli av med EU-pengar för infrastruktur och andra utvecklingsprojekt.

Förslaget från EU-kommissionen om skärpta budgetkrav väcker en politiskt hyperkänslig debatt om var gränserna för ett lands självbestämmande går. Om förslaget accepteras innebär det att man överför en enorm makt från de nationella parlamenten till EU.

En finansminister kan bli tillsagd av byråkraterna i Bryssel att gå hem och ändra sitt budgetförslag om det anses att han eller hon tänker låna för mycket pengar, spara för lite eller inte visar tillräcklig återhållsamhet med de offentliga utgifterna. Euroländerna skulle sedan kunna rösta ned ett lands budget med en kvalificerad majoritet – något som är tillåtet enligt EU:s regelbok, men som ännu aldrig aktiverats.

”Medlemsstaterna måste ha modet att säga om de vill ha en ekonomisk union eller inte. Därför att utan en sådan är en monetär union omöjlig”, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso när förslaget presenterades.

Inför EU-toppmötet förra veckan hade Frankrikes Nicholas Sarkozy och Tysklands Angela Merkel som vanligt träffats på tu man hand och kommit överens. De vill kunna dra in rösträtten för länder som bryter mot euroområdets budgetkrav och om inte det räcker kunna utesluta länder som inte rättar in sig i ledet.

Men egentligen är Paris och Berlin så oeniga att den franske presidenten och den tyska förbundskanslern först ställde in ett planerat förtoppmöte. Sarkozy vill ge eurozonens 16 länder en ”ekonomisk regering” med mäktigt sekretariat (möjligen förlagt till Paris). Medan Merkel vill inte ha ett särskilt eurosekretariat. Det är bättre att alla de 27 i EU är med och tar besluten, tycker Merkel. Hon får stöd av EU-ordföranden Herman Van Rompuy.

Trots att Nicolas Sarkozy har uttalat sig för en ”ekonomisk regering” för euroländerna avvisar Frankrikes regering EU-kommissionens förslag till budgetkontroll: ”Parlamentet förblir suveränt när det gäller budgetarbete och finansiella beslut”, säger den franske regeringstalesmannen Luc Chatel.

Vid ett möte i Berlin i ett par dagar före EU-toppmötet i Bryssel kompromissade Merkel och Sarkozy. Det blir inget eurosekretariat. EU:s toppmöten ska sköta den ekonomiska samordningen. Samtidigt kräver de två att länder som slarvar med statsfinanserna ska kunna straffas med suspenderad rösträtt i EU.

Men de nya reglerna kräver en ändring av EU:s fördrag. Det skulle de 27 medlemsländernas parlament behöva godkänna. Antagligen skulle det krävas folkomröstning med osäker utgång i Danmark, Irland och Storbritannien.

På EU-toppmötet bordlades därför de svåra besluten. Men en diskussion fördes om hur medlemsländerna ska kunna straffas om de har för stora budgetunderskott och statsskuld.

- Vi har ett regelverk som inte används och samtidigt har vi 24 av 27 länder som avviker från de regler som gäller med för stora underskott, sade Fredrik Reinfeldt efter toppmötet.

Det är i dag bara Sverige, Estland och Luxemburg som inte har för stora underskott.

Enligt EU:s så kallade stabilitetspakt får budgetunderskottet vara maximalt 3 procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP.

Euroländer som inte efterlever de finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent av ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla medlemsländer har större underskott än vad EU tillåter har inget land bötfällts.

Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas tidigare men vara mindre kännbara till att börja med. EU-presidenten Herman van Rompuy leder en grupp med finansministrar som också ska föreslå skärpt kontroll av medlemsländernas ekonomier.

De nya sanktionerna kan även komma att drabba Sverige om underskotten blir för stora med EU:s mått mätt. I dag gäller böteshotet enbart euroländerna.

EU:s ledare ställde sig också bakom ett förslag om att införa en global finansiell transaktionsskatt, en så kallad Tobinskatt. EU ska ta upp förslaget på G20-toppmötet i slutet av månaden. Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel ställer sig redan på förhand skeptisk till möjligheten att genomföra förslaget.

- Vi har enats om att EU vill att en global transaktionsskatt utreds, sedan får vi se vad övriga länder säger.

EU ska även driva på de andra länderna i G20-gruppen att gå med på en särskild avgift för banker. Avgiften ska bygga upp en fond som ska användas i kriser.

- Om det inte blir enighet i G20 går vi vidare på egen hand, sade EU:s permanente ordförande Herman van Rompuy på en presskonferens efter toppmötet.

Enligt slutsatserna från toppmötet bör medlemsländerna införa en bankavgift, och EU-kommissionen och EU:s finansministrar ska arbeta vidare med frågan under hösten. I Sverige infördes en liknande avgift redan förra året då riksdagen beslutade om en särskild stabilitetsfond för bankerna.

GÖSTA TORSTENSSON