Algers 27-29 november 2010

Vi militanta löntagare, politiska aktivister och fackligt aktiva från 52 länder som samlats i Alger för att delta i den Öppna Världskonferensen mot Krig och Exploatering den 27-29 november 2010 har efter att lyssnat till detaljerade rapporter från 77 deltagare om situationen i deras länder dragit denna slutsats: bara löntagarnas och folkens enhet i världen kan hindra mänskligheten från att kastas in i en katastrof som liknar den som redan har inträffat i Haiti, Afghanistan och andra länder som våldförs av imperialismen.

Det är en katastrof som är följden av överlevnaden av ett ekonomiskt system som grundas på kapitalistisk utsugning och en politik som införs för att rädda det av regeringar av olika politisk kulör som alla accepterar att följa USA:s administrations direktiv.

Vår konferens arrangerades för att bekämpa krig och exploatering.

Vi motsätter oss krigen, som medför outhärdliga lidanden för folk och löntagare världen över. Krig påtvingas alla länder – både de som är offer för militära ockupationer liksom som de länder som organiserar krigen - , liksom förstörelse av hela industrisektorer, generaliserad arbetslöshet, avregleringar, förstörelse av utbildning och kultur samt ödeläggelsen av landsbygden vilken leder till massiva folkomflyttningar. Vi motsätter oss utländska interventioner, hot om militära interventioner var som helst och närvaron av imperialistiska militära baser, vilka ständigt underminerar den nationella självständigheten.

Vi motsätter oss exploatering.

Vi tar avstånd från diktaten av självpåtagna ”maktkonstellationer” – G20, G8, IMF och EU etc.- som framförs i namnet av att bekämpa konsekvenserna av ”krisen”. Dessa politiska åtgärder medför att löntagare och ungdomar får betala ett ännu större och förödande pris genom att de angriper deras sociala erövringar, rättigheter och garantier. Och vi tar avstånd från samma institutioners försök att införliva fackföreningsrörelse i sina toppmöten och i beslut som tas i dessa konstellationer i strid mot den internationella löntagarsolidariteten.

Vi motsätter oss diktaten som påtvingar en betalning av skuldbördan, som inte är folktes skuld. Betalning av skulden är ett medel för utplundring, och för upplösning av den nationella självständigheten och löntagarnas erövringar världen över.

Vi tar avstånd från kampanjen att få löntagarnas organisationer att acceptera reglerna för ”global styrning” och den så kallade ”sociala dialogen” som framförs i namnet av det så kallade ”allmänna intresset”. Den enda funktionen med denna kampanj är att underordna och binda upp löntagarnas organisationer för att genomföra regeringars och internationella institutioners politiska agenda som hotar den nationella självständigheten. Om de accepterar detta kommer de att underordna sig diktaten och beröva sig själva möjligheten att försvara sin uppgift att försvara löntagarnas och folkens intressen. Vi uttalar med all kraft att oberoendet för löntagarnas organisationer är ett villkor för demokrati, för sociala framsteg och för folkens självständighet och oberoende.

Vi deltagare och delegater från 52 länder som har samlats här i Alger under tre dagar för diskussion och debatt har upplevt, trots allt lidande som sker i världen, att det finnes ett motstånd från folken, och löntagare som försöker återerövra sina organisationer för att kunna slå tillbaka, motstå angreppen och återerövra sina rättigheter.

I det manifest, som antogs vid den Internationella samordningskommittén för löntagare och folks (ILC) grundande konferens i Barcelona för 20 år sedan den 4 januari 1991, uttryckte delegaterna sin tilltro till att; ”löntagarnas förmåga världen över att befria sig själva från exploateringens kedjor och förtryck, och till förmågan att bygga en värld i harmoniskt samarbete mellan nationer och löntagare kommer att ersätta den barbarism som växer fram varje dag”.

Vi som samlats här i Alger 20 år senare står ännu en gång bakom denna tilltro, som har stärkts av de händelser som har ägt rum. Trots alla lidanden och förstörelser finns folkens och löntagarnas vilja till motstånd och att kämpa kvar. De vägrar att ge upp. I själva verket hänger mänsklighetens öde på detta motstånd.

Vi uttalar 20 år senare på nytt: Fred och solidaritet mellan folk och löntagare kan endast åstadkommas av folken och löntagarna själva. Detta kan endast uppnås genom att möta folkens och löntagarnas grundläggande behov. Dessa behov står i motsättning till den exploaterande klassen, en klass som är rotad i krig och konkurser.

Mer än någonsin är det vår plikt att delta i och hjälpa till att organisera folken och löntagarnas kamp, vilka genom sina initiativ och genom bevarandet av sin organisationers oberoende kan rädda mänskligheten från krig och bördan av exploatering och förtryck.

Vi antar som vår egen paroll det motto som lanserades i Barcelona 4 januari 1991: ”De regeringar som är ansvariga för krig och fattigdom fruktar folken revolt. Ner med kriget, ner med exploateringen”.

På ovanstående grund utrycker vi deltagare och delegater från 52 länder att det finns ett nödvändigt behov att stärka diskussionen och dialogen mellan alla våra länder, att hjälpa till att förstärka i alla våra länder och på internationell nivå oberoendet av löntagarnas organisationer på vilket framtiden för den mänskliga civilisationen vilar. Vi uppdrar åt den ILC som sattes upp på denna konferens att organisera diskussionen och dialogen.

Första undertecknare: Anton Vechkunin (Ryssland); Patrick Hébert, FO (Frankrike); Charly Lendo, UGTG (Guadeloupe), Julio Turra, CUT (Brasilien); Nancy Wohlforth, California Federation of Labour (USA); Salah Salah, Palestinian National Council (Palestina); Lybon Mombasa, Socialist Party of Asania (Sydafrika); Jordi Salvador Duch, fackföreningsledare (Spanien); Gotthard Krupp, SPD & Verdi (Tyskland); Rubina Jamil, ordf. All Pakistan Trade Union Federation (Pakistan); Nambiath Vasudevan, Trade Union Solidarity Committee (Mumbai-India); Louisa Hanoune, generalsekreterare Workers Party (Algeriet); Daniel Gluckstein, nationell sekreterare Independence Workers Party (Frankrike); Alan Benjamin, San Francisco Labour – Council (USA).


Jan-Erik Gustafsson, Fackförbundet ST
Eva Jonson, Folkrörelsen Nej till EU
________________________________________________________
Jag stöder uppropet (I endorse this appeal)

Efternamn + förnamn…………………………………………………………

Organisation……………………………………………………………………
(som enskild medlem/personal capacity □
eller som representant för min organisation/ in the name of my organsiation □ ).

E-post.................................................. Telefon/Phone..............................

Postadress/Postaladdress.........................................................................

Mejla ditt stöd för uppropet till janerik@bahnhofbredband.se ,
som skickar det vidare till ILC; eit.ilc@fr.oleane.com