2011-01-08

Vid årsskiftet övertog Ungern ordförandeskapet i EU för det närmaste halvåret. Ungerska ministrar och diplomater ska leda hundratals förhandlingar mellan de 27 medlemsländerna.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har ordföranderollen förminskats. EU-presidenten Herman van Rompuy leder toppmötena samt stats- och regeringschefernas verksamhet, och EU-utrikesministern Catherine Ashton ansvarar för utrikes- och säkerhetspolitiken.

Men under sex månader ska den ungerska regeringens ministrar leda arbetet i rådet, unionens lagstiftande församling. Ungern satsar närmare 800 miljoner kronor på EU-ordförandeskapet.

En av prioriteringarna för det ungerska ordförandeskapet är EU:s utvidgning till västra Balkan. Ungern hoppas kunna välkomna Kroatien som nytt medlemsland i EU. Under halvåret vill Ungern även fokusera på sysselsättning och tillväxt och översynen av EU:s jordbrukspolitik.
Men vad händer i Ungern?

Efter storsegern i valet i april fick premiärminister Victor Orbans högerparti Fidesz i koalition med KDNP (kristdemokrater) mer än två tredjedelar av platserna i parlamentet. Premiärminister Orbán har därmed makt att ändra lagar och även grundlagen mer eller mindre efter eget behag.
Det finns redan illavarslande tecken på maktfullkomlighet och auktoritära tendenser.

Detta visas i den "deklaration om nationell enighet", ett slags remix på Fidesz partiprogram, som nu måste hänga uppe i alla myndighetslokaler. Deklarationen slår fast att Fidesz jordskredsseger i förra årets val var en "revolution", där Ungern slog in på en helt ny väg.

Premiärminister Orban har dessutom installerat Fideszanhängare på nästan alla viktiga maktpositioner i landet, inklusive presidentposten. Tidigare brukade den person som utsågs till president höra till oppositionen, vilket var ett sätt att skapa en maktbalans. Den har nu rubbats.

Men mest illavarslande är den nya medielag som det ungerska parlamentet antagit. Medielagen innebär att Ungern inrättar ett medieråd med fem medlemmar utsedda av premiärministern, som får rätt att bötfälla medier som rapporterar "obalanserat" eller "kränker den allmänna moralen".

En punkt i lagen lyder: "Varje uttalande i media som kan kvalificeras som en öppen eller dold förolämpning av personer, nationer, samhällen, nationella, etniska, språkliga och andra minoriteter eller en majoritet [...] är straffbart."

Definitionen av "öppen" eller "dold" eller "förolämpning" görs av medierådet som kan döma massmedier till böter på uppemot 200 miljoner forinter (6,5 miljoner kronor).

Den nya medielagen har kritiserats hårt både i Ungern och inom EU.
- Med denna lag återvänder vi till den kommunistiska tiden då makthavarna kontrollerade medierna, sade representanter för det grön partiet (LMP), och tejpade igen sina munnar i protest när lagen klubbades strax före jul.
Tysklands biträdande utrikesminister Werner Hoyer har uttryckt oro över den ungerska medielagen, liksom EU:s it-kommissionär Neelie Kroes som krävt klargöranden.

- Frågan infinner sig om ett sådant land är värdigt att leda EU. Om vi inte gör någonting så blir det väldigt svårt för oss att prata med Kina eller Iran om mänskliga rättigheter, sade Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn i det kanske hårdaste utfallet mot medielagen från något EU-land.

Men regeringen i EU:s nya ordförandeland avfärdar kritiken som "ogrundad och bitvis absurd" och säger sig vara stark anhängare av pressfrihet. Uttalandet bär syn för sägen. Maktfullkomlighet.

GÖSTA TORSTENSSON