Isländska folket vann folkomröstningen om Icesave-avtalet på nytt
2011-04-15
Lördagen 9 april röstade det isländska folket för
andra gången i en folkomröstning nej till att betala skulderna för
den havererade privata banken Landsbanki och dess internetbank
Icesave som under den glada tiden lånade ut pengar till
privatpersoner i Storbritannien och Nederländerna.
Nästan 60 procent röstade nej till ett avtal som skulle ha inneburit
att de isländska skattebetalarna tvingats ta ansvar för de privata
skulderna som uppskattats till ca 110 000 kr för var och en av 320
000 islänningarna. Valdeltagande var så högt som 75 procent.
Konflikten om Icesaves började efter Leman Brothers kollaps hösten
2008, då hela det isländska banksystemet gick i graven. Efter
kraschen har ingen kunnat peka på ett bärande juridiskt argument
varför skattebetalarna skulle tvingas betala en privat banks
skulder.
Redan från början vägrade de brittiska och nederländska regeringarna
att pröva konflikten juridiskt, och de krävde att en lösning skulle
tas fram i politiska förhandlingar. I förhandlingar använde de två
regeringar maktspråk och hotade upprepade gånger att isolera Island
från de finansiella marknaderna, hindra landet från att få utländska
lån samt stoppa isländska regeringens ansökan att bli medlem i EU –
vilket en majoritet av befolkningen ändå är emot.
Den brittiska regeringen använde sig t.o.m. av en
anti-terroristlagstiftning mot isländska intressen i Storbritannien
inklusive den isländska staten, vilket utan tvekan skadade den
isländska ekonomin.
Det isländska folket har hela tiden velat att konflikten skall
behandlas i domstol, och så ser det ut att bli nu. Många juridiska
experter har hävdat att Island har stora chanser att vinna den
juridiska vägen. Om Island vinner domstolsprocessen kommer de två
regeringarna inte få en enda cent från de isländska skattebetalarna.
De kommer däremot få pengar när den kraschade Landsbanki’s
tillgångar utomlands kommer att säljas framöver, kanske t.o.m. så
mycket att det överstiger vad som stipuleras skall sättas av som en
garanti i ett EU-direktiv.
Om Island å andra sidan skulle förlora juridiskt, så betyder det att
inte bara Island utan alla medlemsländer på EU:s inre marknad blir
ansvariga för garantier åt sina privata banker, både hemma och i
filialer inom det Europeiska ekonomiska området, och således använda
sig av skattebetalarnas pengar om det blir nödvändigt. Detta är
förståss en politiskt känslig konsekvens.
Dessutom i en domstolsprocess kommer Storbritannien, Nederländerna
och EU antagligen tvingas offentliggöra ett betydande antal känsliga
officiella dokument som rör konflikten och några av deras ekonomiska
beslut. En långdragen process kommer heller inte öka förtroendet för
bankerna hos investerare och allmänhet.
De nederländske finansministern Jan Kees de Jager har efter
omröstning upprepat att Nederländerna hotar med att blockera ett
eventuellt EU-inträde, såvida Island inte betalar de privata
skulderna. Men EU:s utvidgningskommissionär Stefan Fule och
kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier sade att
islänningars röst inte kommer att påverka medlemsförhandlingarna.
Konflikten mellan Island och Storbritannien och Nederländerna anses
vara en bilateral fråga.
Som alltid finns realpolitik antagligen i bakgrunden. För EU är
Island en viktig nation för landet har tillgång till den Arktiska
regionen med dess energiresurser och transportvägar. EU- parlamentet
och EU- kommissionen har under de senaste åren tagit fram en
EU-Arktis strategi, men som block har EU inga landområden som
gränsar till den viktiga arktiska regionen.
Jan-Erik Gustafsson