Sparkraven möter ilska i Grekland
2011-10-30
Efter att euroländernas stats- och regeringschefer enats om ramarna
för ett ”räddningspaket” rådde i Grekland rädsla för att banker och
pensionskassor ska gå omkull och ilska över att alla viktiga beslut
fattas över huvudet på befolkningen.
Den konservativa dagstidningen Avrian konstaterade att den
socialdemokratiska regeringen accepterat permanent ockupation av den
så kallade trojkan och att det i praktiken är funktionärer från EU,
ECB och IMF som i dag stakar ut landets politik.
Som en del av ”räddningspaketet” skrivs Greklands statsskuld ned med
100 miljarder euro genom att värdet på grekiska statspapper
halveras. EU-företrädare ska nu träffa avtal med bankerna var och en
för sig om detta. Sammantaget med nedskärnings- och
privatiseringsprogram ska det få ned den grekiska statsskulden till
120 procent av BNP år 2020, vilket fortfarande är dubbelt så mycket
som EU:s grundlag, Lissabonfördraget, tillåter.
Eurotoppmötets beslut om en halvering av Greklands statsskuld
handlar i själva verket om en nedskrivning med mindre än 30 procent
av den totala skulden eftersom fordringar som ECB, IMF och EU har på
landet lämnas orörda, samtidigt som en stor del av statspappren
ligger hos grekiska banker som kommer att behöva hjälp av staten för
att inte gå omkull. Bankstödet blir en växande utgiftspost,
samtidigt som statsfinanserna försvagas av att Greklands ekonomi
krymper.
Greklands banker hör till de mest utsatta eftersom de sitter på
jättelika tillgångar av grekiska statspapper på vilket värdet ska
sänkas med 50 procent. Detta samtidigt som bankerna tvingas höja sin
kapitalkvot till 9 procent av de riskviktade tillgångarna.
Sammantaget uppskattas de grekiska bankerna behöva stöd på 30
miljarder euro.
Hårt drabbade blir även landets pensionskassor. I dagstidningarna
kunde man dagen efter eurotoppmötet läsa att ”pensionerna får ett
nådaskott”. Forskningsinstitutet vid landets största fackförbund
GSEE räknar med att pensionskassorna kommer att förlora 11 miljarder
euro när den privata sektorn tvingas skriva ner värdet på grekiska
statspapper till hälften.
Ekonomin fortsätter under tiden att krympa. Sedan 2008 har landets
bruttonationalprodukt minskat med nästan 14 procent, den privata
konsumtionen har backat med cirka 125 procent och investeringarna
faller som en sten.
Arbetslösheten på 14,7 procent är på väg mot 17 procent. Nästan
hälften av landets ungdomar i arbetsför ålder står utan jobb.
- Jag tror tyvärr inte att det nya paketet innebär att Greklands
bekymmer nu är över. Landet har efter skuldavskrivningen fortfarande
cirka 200 miljarder euro i skuld. Och vi har flera gånger sett att
det folkliga stödet för besparingar i Grekland är mycket begränsat,
säger Jens Henriksson, vd för Stockholmsbörsen, till Dagens Nyheter.
Samma dag som eurotoppmötet inleddes i Bryssel lamslogs Grekland av
en 48 timmars generalstrejk som fick hela landet att stå stilla.
Över hundratusen uppretade demonstranter fyllde Syntagmatorget
framför parlamentet i Aten. ”Venizelos, du förstör vårt land”
skanderade de och uppmanade finansministern att skrota regeringens
åtstramningspolitik som allt fler upplever som ett orättvist diktat
från centralmakten i Bryssel.
Åtstramningarna som inleddes förra året har inte minskat
budgetunderskottet i den omfattning som regeringen lovade EU, ECB
och IMF i utbyte mot ett ”stödpaket” på 110 miljarder euro. Därför
har regeringen lagt fram ett nytt sparpaket. Till de mest omstridda
åtgärderna hör:
* Lönekostnaderna i den offentliga sektorn krymps med 2 miljarder
euro. Lönerna sänks med 15 procent och i statsägda företag med 30
procent.
* Pensionerna på över 1.200 euro i månaden minskas med 20 procent.
* Utgifterna för socialbidrag sänks med 1,1 miljarder euro i år.
- Vi har nått en gräns för vad vi kan stå ut med. Sparpolitiken
leder oss rakt in i fördärvet, sade Stathis Anestis, talesman för
fackförbundet GSEE som tillsammans med de offentliganställdas
förbund ADEDY organiserade generalstrejken.
GÖSTA TORSTENSSON