2011-10-30

Efter att euroländernas stats- och regeringschefer enats om ramarna för ett ”räddningspaket” rådde i Grekland rädsla för att banker och pensionskassor ska gå omkull och ilska över att alla viktiga beslut fattas över huvudet på befolkningen.

Den konservativa dagstidningen Avrian konstaterade att den socialdemokratiska regeringen accepterat permanent ockupation av den så kallade trojkan och att det i praktiken är funktionärer från EU, ECB och IMF som i dag stakar ut landets politik.

Som en del av ”räddningspaketet” skrivs Greklands statsskuld ned med 100 miljarder euro genom att värdet på grekiska statspapper halveras. EU-företrädare ska nu träffa avtal med bankerna var och en för sig om detta. Sammantaget med nedskärnings- och privatiseringsprogram ska det få ned den grekiska statsskulden till 120 procent av BNP år 2020, vilket fortfarande är dubbelt så mycket som EU:s grundlag, Lissabonfördraget, tillåter.

Eurotoppmötets beslut om en halvering av Greklands statsskuld handlar i själva verket om en nedskrivning med mindre än 30 procent av den totala skulden eftersom fordringar som ECB, IMF och EU har på landet lämnas orörda, samtidigt som en stor del av statspappren ligger hos grekiska banker som kommer att behöva hjälp av staten för att inte gå omkull. Bankstödet blir en växande utgiftspost, samtidigt som statsfinanserna försvagas av att Greklands ekonomi krymper.

Greklands banker hör till de mest utsatta eftersom de sitter på jättelika tillgångar av grekiska statspapper på vilket värdet ska sänkas med 50 procent. Detta samtidigt som bankerna tvingas höja sin kapitalkvot till 9 procent av de riskviktade tillgångarna. Sammantaget uppskattas de grekiska bankerna behöva stöd på 30 miljarder euro.

Hårt drabbade blir även landets pensionskassor. I dagstidningarna kunde man dagen efter eurotoppmötet läsa att ”pensionerna får ett nådaskott”. Forskningsinstitutet vid landets största fackförbund GSEE räknar med att pensionskassorna kommer att förlora 11 miljarder euro när den privata sektorn tvingas skriva ner värdet på grekiska statspapper till hälften.

Ekonomin fortsätter under tiden att krympa. Sedan 2008 har landets bruttonationalprodukt minskat med nästan 14 procent, den privata konsumtionen har backat med cirka 125 procent och investeringarna faller som en sten.

Arbetslösheten på 14,7 procent är på väg mot 17 procent. Nästan hälften av landets ungdomar i arbetsför ålder står utan jobb.

- Jag tror tyvärr inte att det nya paketet innebär att Greklands bekymmer nu är över. Landet har efter skuldavskrivningen fortfarande cirka 200 miljarder euro i skuld. Och vi har flera gånger sett att det folkliga stödet för besparingar i Grekland är mycket begränsat, säger Jens Henriksson, vd för Stockholmsbörsen, till Dagens Nyheter.

Samma dag som eurotoppmötet inleddes i Bryssel lamslogs Grekland av en 48 timmars generalstrejk som fick hela landet att stå stilla. Över hundratusen uppretade demonstranter fyllde Syntagmatorget framför parlamentet i Aten. ”Venizelos, du förstör vårt land” skanderade de och uppmanade finansministern att skrota regeringens åtstramningspolitik som allt fler upplever som ett orättvist diktat från centralmakten i Bryssel.

Åtstramningarna som inleddes förra året har inte minskat budgetunderskottet i den omfattning som regeringen lovade EU, ECB och IMF i utbyte mot ett ”stödpaket” på 110 miljarder euro. Därför har regeringen lagt fram ett nytt sparpaket. Till de mest omstridda åtgärderna hör:

* Lönekostnaderna i den offentliga sektorn krymps med 2 miljarder euro. Lönerna sänks med 15 procent och i statsägda företag med 30 procent.

* Pensionerna på över 1.200 euro i månaden minskas med 20 procent.

* Utgifterna för socialbidrag sänks med 1,1 miljarder euro i år.

- Vi har nått en gräns för vad vi kan stå ut med. Sparpolitiken leder oss rakt in i fördärvet, sade Stathis Anestis, talesman för fackförbundet GSEE som tillsammans med de offentliganställdas förbund ADEDY organiserade generalstrejken.

GÖSTA TORSTENSSON