2011-12-10

Tyskland och Frankrike krävde en rejäl fördragsändring för att införa en finanspolitisk pakt med skärpt budgetdisciplin och mer automatiska sanktioner vid EU-toppmötet den 8-9 december. Men Storbritanniens premiärminister David Cameron satte stopp för det. Inför resan till Bryssel lovade Cameron att ”kämpa som en bulldog”, och när det gäller fördragsändringar har varje land vetorätt.

Lösningen blev en mellanstatlig pakt mellan euroländerna, som icke-euroländer kan ansluta sig till frivilligt. Pakten innebär att euroländerna åläggs att skriva in i sina grundlagar att de måste hålla sina budgetar i balans och endast under lågkonjunkturer får tillåta dem att gå med underskott. EU-domstolen ska granska att besluten genomförs. Länderna riskerar att drabbas av mångmiljardböter om de tillåter budgetunderskottet att överstiga 3 procent av BNP. Om EU-kommissionen föreslår sanktioner krävs det att en kvalificerad majoritet (85 procent) av övriga euroländer säger nej för att stoppa det.

Tillsammans kommer pakten att gå i täten för en större samordning av den ekonomiska politiken. Det kan handla om att föra en gemensam skattepolitik. Exempelvis har det pratats om en skatt på finansiella transaktioner. Euroländerna ska också träffas oftare och mer regelbundet vid särskilda, månatliga toppmöten.

Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, ska i samarbete med EU-kommissionens och Eurogruppens ordförande lägga fram en rapport om ytterligare fördjupad skattepolitisk samordning i mars 2012. Då är det också tänkt att överenskommelsen mellan de EU-länder som vill vara med i den nya eurozonspakten, vad som Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallar stabilitetsunionen, ska undertecknas.

– Jag är optimistisk om att vi kommer att hamna nära 27 (deltagande länder). Faktum är att 26 ledare sagt att de är positiva till att ansluta sig, sade Herman Van Rompuy.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt lät betydligt mindre optimistisk om Sveriges medverkan.

– Läser man texten kan det verka lite märkligt att biträda något som kan ses som om man är en del av euron, sade han.

– Och det skulle också kräva stöd av Socialdemokraterna.

Enligt Reinfeldt har Sverige åtminstone fram till nästa toppmöte i mars på sig att bestämma sig.

Socialdemokraternas ledare Håkan Juholts första reaktion var dock att Sverige inte kan ansluta sig till vad han kallade för ”den nya europakten”.

- Svenska folket har avvisat en gemensam valuta i en folkomröstning och det måste vi respektera. Vi ska inte bakvägen bli medlemmar, sade Juholt till TT.

LO och TCO konstaterar i ett uttalande att förslaget till en ny eurozonspakt allvarligt undergräver den nationella suveräniteten, begränsar demokratiskt beslutsfattande och ansvarsutkrävande. Det är därför oacceptabelt för Sverige att delta i samarbetet.

- Sveriges frihet att välja åtgärder och system för att hantera konjunktursvängningar i fråga om arbetsmarknadspolitik och offentliga investeringar begränsas, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark.

- Överenskommelsen innebär i praktiken en maktöverföring till europeisk nivå, och en begränsad möjlighet till att föra en offensiv nationell välfärdspolitik, anser LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. Nationella finanspolitiska regelverk ska inte överprövas av domare i Luxemburg.

LO och TCO uppmanar därför Sveriges regering och riksdag att avstå från att ingå i detta samarbete som kommer att kringskära både välfärd och demokrati.

GÖSTA TORSTENSSON