2012-02-01

Statsminister Fredrik Reinfeldt deltog vid Europeiska rådets informella möte i Bryssel den 30 januari. Vid mötet anmälde Sverige och 24 andra medlemsländer sin avsikt att ansluta till den finanspakt, Merkozypakten, som föreslagits av de europeiska stormakterna Tyskland och Frankrike. Toppmötet gjorde också ett uttalande om tillväxt som regeringen inte hade stöd från riksdagen att ställa sig bakom.

Finanspakten heter på Brysselspråk "Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen" och är ett mellanstatligt avtal mellan de 17 euroländerna och ytterligare 8 EU-länder, däribland Sverige, som frivilligt ansluter sig till fördraget. Storbritannien och Tjeckien väljer att inte ansluta sig.

Regelverket i Merkozypakten innebär striktare budgetregler för euroländerna och har inrättats för de 17 euroländerna, ”utan legal verkan för Sverige” enligt Fredrik Reinfeldt. Men Sverige kommer ändå, minst en gång per år, att få delta i de möten som ska hållas med de övriga länderna betonade statsministern efter mötet.

- Det är bra för oss att vara med i sammanhang där förutsättningar för att skapa bättre ordning i Europas ekonomi avhandlas, sade Fredrik Reinfeldt.

- Vi måste vara med och påverka där förutsättningarna för morgondagens jobb, morgondagens välfärd och morgondagens tillväxt kan skapas.
Merkozypakten ska undertecknas vid vårtoppmötet i början på mars för att sedan godkännas i medlemsländernas nationella parlament. Den första januari 2013 träder paktens regelverk i kraft. Fördragstexten är inte offentligjord och därför är det svårt att säga vad den innebär i praktiken förutom nya åtstramningar som kommer att slå hårt mot vanliga löntagare och deras sociala trygghet.

Hemlighetsmakeriet är stötande. Riksdagens EU-nämnd har sekretessbelagt Merkozypaktens olika utkast eftersom de hemligstämplats i Bryssel och TT:s begäran att få tillgång till handlingarna avslogs då det skulle "störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser och på annat sätt skada Sverige".

Men detaljerna kring innehållet i Merkozypakten har börjat läcka ut. Bland annat ställer finanspakten nya krav på medlemsländernas ekonomier och dikterar att ett lands budgetunderskott – det så kallade strukturella budgetunderskottet – inte får överstiga 0,5 procent av BNP. Faktiskt är det bara Sverige, Finland och Luxemburg som uppfyller kraven i Merkozypakten, enligt Bo Sandemann Rasmussen, som är professor i ekonomi vid danska Aarhus Universitet.

Det kommer att krävas enorma åtstramningar i de andra medlemsländerna för att förverkliga Merkozypakten, vilket kommer att få negativa konsekvenser för jobb, social välfärd och tillväxt, vilket kommer att än mer försämra de offentliga finanserna. EU:s krispolitik är en nedåtgående spiral. Efterfrågan stryps i takt med att svångremmen dras åt. Vad ska lyfta ekonomierna ur träsket?

Merkozypakten är en finanspolitisk tvångströja. Om medlemsländerna inte lagfäster budgetkraven kan de hamna inför EU-domstolen och dömas till böter på upp till 0,1 procent av BNP. Reglerna ska "helst" skrivas in i grundlag. EU-kommissionen ska kontrollera euroländernas budgetar så att de följer reglerna och underkänna budgetar om de har för stora underskott. Om underskottet i medlemsländerna statsbudgetar överstiger 0,5 procent av BNP kan de dömas till böter på upp till 1 procent av BNP.

Enligt Fredrik Reinfeldt har dessa budgetrestriktioner ingen ”legal verkan för Sverige”. Men enligt brittiska The Telegraph sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter förhandlingarnas att ”skuldbegränsningarna kommer att vara juridiskt bindande för de 25 undertecknarna. Några överträdelser kommer inte att vara möjliga”. Och webbtidningen EU Observer rapporterar att även undertecknare av Merkozypakten som inte infört euron, typ Sverige, kan bötfällas av EU-domstolen för regelbrott.

Fredrik Reinfeldt menar att vi ska gå med i Merkozypakten för att kunna ”påverka”. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i riksdagen? Eller är det så att Fredrik Reinfeldt inbillar sig att han, om riksdagen säger ja till Merkozypakten, kommer att få vara med när Angela Merkel och Nicolas Sarkozy träffas på tu man hand innan EU-toppmötena och gör upp om alla viktiga beslut?

En annan variant på samma bedrägliga argumentation är att Sverige måste gå med i finanspakten för att ”inte tappa” inflytande inom EU. Men man kan inte ”tappa” ett inflytande man inte har. Sverige varken har – eller bör få – något inflytande över eurosamarbetet och den framväxande gemensamma finanspolitiken inom eurogruppen, av det enkla skälet att vi har valt att stå utanför euron. Det valet grundades bland annat just på farhågan att makten över vår ekonomiska politik skulle flyttas till Bryssel.

Toppmötet gjorde också ett uttalande om tillväxt och jobb som regeringen inte hade majoritetsstöd i riksdagens EU-nämnd för att ställa sig bakom. Socialdemokraterna och de övriga oppositionspartierna hade sagt nej till förslagen om att ungdomsarbetslösheten bör bekämpas med bland annat sänkta skatter.

- Socialdemokraterna tycker väl att rekommendationerna överensstämmer för mycket med regeringens politik. Men jag har velat visa att jag lyssnar in EU-nämnden, sade Fredrik Reinfeldt.

EU:s krispolitik är med andra ord lagfäst moderatpolitik.

GÖSTA TORSTENSSON