Medborgarinitiativ är skendemokrati
2012-04-02
Med Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009,
infördes vad som kallas EU:s medborgarinitiativ som ett sätt att
möta kritiken mot det politiska toppstyret inom unionen.
Med en namninsamling kan EU-kommissionen uppmanas att lägga fram ett
förslag som ”krävs för att genomföra fördragen”. Men något krav på
att kommissionen ska svara eller lägga fram något förslag finns
inte.
Den 1 april 2012 har valts som öppningsdag och vanligt presenterades
förslaget med pompösa och teatraliska uttalanden.
- Det här är en fråga om en ny form av demokrati, sade
EU-parlamentets talman Martin Schulz.
- Vi hoppas att det här ska göra EU mer demokratiskt, sade
EU-ordförandelandet Danmarks Europaminister Nicolai Wammen.
Men för att en namninsamling ska räknas måste den uppfylla de
fastställda reglerna och vara godkänd. Några exempel: En miljon
underskrifter från minst en fjärdedel av alla EU-länder, i dagsläget
betyder det minst sju. I vart och ett av dessa länder måste ett
antal personer skriva under. Detta antal baseras på hur många
EU-parlamentariker landet har, multiplicerat med 750. För Sveriges
del innebär det 20 gånger 750, vilket är lika med 15.000
underskrifter. Den som vill skriva under ett medborgarinitiativ ska
ha rätt att rösta i valen till EU-parlamentet. I de flesta EU-länder
är rösträttsåldern 18 år men i Österrike är den 16. För att
initiativen ska bli giltiga måste de som skriver under även uppge
ett antal personuppgifter som varierar från land till land.
Efter registreringen har organisationen ett år på sig att samla in
namnunderskrifterna. Medborgarinitiativet får inte handla om vad som
helst, det måste ta upp en fråga som EU bestämmer om. Det är
EU-kommissionen som bedömer om det är en EU-fråga eller inte utifrån
fördragen, när initiativet registreras. När alla namn är insamlade
ska de överlämnas till EU-kommissionen. Kommissionen har då tre
månader på sig att undersöka förslagen som kommit in men måste inte
föreslå nya lagar utifrån medborgarinitiativet. Om kommissionen
avstår ska den motivera varför.
Inte utan anledning har startat en webbsajt med alla krav.
Initiativet har fått kritik för att det är för byråkratiskt och att
det riskerar att enbart bli ett slag i luften, men också för att det
riskerar att få stora företag och lobbyister att systematiskt samla
in namn för att få igenom lagförslag. I Bryssel finns det
tiotusentals lobbyister som dagligen verkar för att påverka
EU-kommissionen och EU-parlamentet.
- Det här är ingen universallösning för att lösa de demokratiska
bristerna i EU. Men det här kan komplettera de demokratiska
institutionerna och förbättra dialogen mellan politikerna och
medborgarna, hoppades Nicolai Wammen.
Det återstår att se. De över en miljon namnunderskrifter som samlats
in för att stoppa EU-parlamentets bisarra flyttcirkus mellan Bryssel
och Strasbourg har till exempel inte lett till någonting.
Parlamentsflytten kostar uppskattningsvis 180 miljoner euro och ger
upphov till 19.000 ton koldioxidutsläpp varje år.
GÖSTA TORSTENSSON