Valet i Grekland – en protest mot EU
2012-05-12
Greklands två dominerande politiska partier åkte på ett rejält
bakslag i parlamentsvalet den 6 maj. Väljarna var trötta på
socialdemokratiska Pasok och konservativa Nea Demokratia, som
växelvis styrt landet sedan militärjuntans fall 1974. Folket visade
att de inte ställer upp på privatiseringar, lönesänkningar och
diktat från Bryssel.
Pasok och Nea Demokratia är de enda partier i Grekland som står
bakom EU:s och IMF:s så kallade räddningspaket. Båda straffades
skoningslöst och fick tillsammans bara 32 procent av rösterna.
Stödet för Pasok rasade från 43,9 procent 2009 till 13,2 procent.
Trots detta får Pasok och Nea Demokratia 149 av de 300 platserna i
parlamentet, eftersom Nea Demokratia som största parti får 50 extra
platser.
Vänsterpartiet Syrzia tredubblade sitt stöd till nästan 17 procent.
Partiledaren Alexis Tsipras har sagt att han bara tänker samarbeta
med partier som är emot de åtstramningar som Grekland måste göra för
att få lån från EU och IMF.
Kommunistiska KKE, som är motståndare till Greklands medlemskap i
EU, nådde 8,5 procent och får 26 platser i parlamentet. Demokratiska
vänstern fick 6,1 procent av rösterna och får 19 platser.
Det värsta är att det nynazistiska partiet Gyllene Gryning fick 7
procent av rösterna och 21 platser i parlamentet. Partiet leds av
den 55-årige Nikolaos Michaloliakos, en före detta officer som sedan
ungdomen deltagit i högerextrema politiska sammanhang.
De sju partier som kom in i parlamentet fick cirka 81 procent av de
avgivna rösterna. Många mindre partier hamnade under
treprocentsspärren till parlamentet. Totalt deltog 32 partier.
Den nya regeringen, hur den kommer att se ut är oklart när detta
skrivs, kommer att sättas på prov direkt. Redan i juni måste
parlamentet godkänna utgiftsnedskärningar; 11 miljarder euro enligt
den plan som den grekiska regeringen ålagts av sina förmyndare från
EU, ECB och IMF. Annars fryser nästa utbetalning av ”nödlånen” inne.
Alexis Tsipras, ledare för vänsterpartiet Syrzia, har skickat brev
till Europeiska centralbankens chef Mario Draghi, EU-kommissionens
ordförande José Manuel Barroso och Europeiska rådets odrförande
Herman van Rompuy.
I brevet beskriver Tsipras att Nea demokratia och Pasoks löften före
valet till EU och IMF om att fortsätta ”reformarbetet” inte längre
gäller eftersom de båda partierna tillsammans bara representerar 32
procent av väljarna och inte är bindande för det grekiska folket.
Tsipras vill i stället förstatliga bankerna, riva upp
åtstramningspaketen och skriva ned den grekiska utlandsskulden.
Men Jörg Asmussen, ledamot av ECB:s styrelse, har sagt att Greklands
uppgörelse med den så kallade trojkan, EU, ECB och IMF, inte är
förhandlingsbar och att det inte finns något annat alternativ än att
hålla sig till den om Grekland vill stanna kvar som euroland.
Gösta Torstensson