2012-06-04

Med 60 procent mot 40 röstade irländarna ja till EU:s finanspakt. Men valdeltagandet var lågt - bara hälften av väljarna deltog i folkomröstningen.

Finanspakten, eller åtstramningspakten som de irländska EU-kritikerna säger, innebär att de finanspolitiska tyglarna dras åt än hårdare och att än mer makt flyttas från det folkvalda irländska parlamentet till odemokratiska institutioner i Bryssel och andra EU-metropoler.

Resultatet är ungefär detsamma som opinionsmätningar före folkomröstningen hade pekat på. Men osäkerheten var stor, inte minst för att Irland sagt nej i två tidigare EU-omröstningar om Nice- och Lissabonfördragen, även om man senare vände till ett ja i båda fallen.

Regeringen och alla traditionellt etablerade partier manade väljarna att rösta ja. Deras viktigaste argument inför folkomröstningen om EU:s finanspakt var att Irland måste vara med för att kunna få ett nytt krislån om det skulle behövas.

Den irländska folkrörelsen, Peoples Movements, talesperson Frank Keoghan menar att detta argument är en lögn. På en presskonferens kort före folkomröstningen sade han att ”det finns ingen anledning att hemfalla till att terrorisera folket med domedagsprofetior som är baserade på rent och skärt bedrägeri”. Han menade att de som hävdar att Irland kommer att förnekas tillgång till finansiering från IMF och andra finansieringskällor ”ska lägga fram hårdfakta som bevisar detta påstående” och att det är ”avslöjande att de hitintills misslyckats med att göra detta”.

Frank Keoghan tillade att ”oavsett folkomröstningen om finanspakten är Irland garanterat finansiellt stöd genom det nuvarande programmet så länge landet uppfyller kraven”.

Men även om en majoritet röstade ja visar resultatet också att de senaste årens åtstramningar är impopulära. Alla de stora och traditionellt etablerade partierna, både i och utanför regeringen, har kampanjat för ett ja. Trots det röstade 40 procent nej. Under valkampanjen har också vänsterpartiet Sinn Fein, som tillsammans med Peoples Movement och fyra fackförbund var ledande på nej-sidan, svingat sig upp till andra plats i väljarbarometrarna.

Irland är inne på fjärde året med svångremsbudgetar. En följd av neddragningarna är en arbetslöshet på över 14 procent, och då har ändå över 100.000 irländare lämnat den gröna ön de senaste åren.

Och något slut på åtstramningspolitiken är inte i sikte. Irland tvingades 2010 ansöka om så kallade nödlån från EU och IMF och kan komma att behöva göra samma sak igen redan i slutet av nästa år.

Irland har haft bland de högsta budgetunderskotten i Europa de senaste åren. 2010 var det över 32 procent av bruttonationalprodukten, förra året 13,1 procent. Målet är att nå de 3 procent som EU:s stabilitetspakt föreskriver 2015 eller 2016. Sedan måste Irland sikta mot de 0,5 procent i strukturellt underskott som det talas om i den nya finanspakt som man just sagt ja till.

Irland är det enda EU-landet som folkomröstar om finanspakten. 12 av 17 euroländer måste godkänna finanspakten. Därför skulle ett irländskt nej inte stoppa pakten.

GÖSTA TORSTENSSON