2012-09-26

EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för 2014-2020 uppgår till drygt 1.000 miljarder euro, 8.500 miljarder kronor. Det mot motsvarar drygt 1 procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst och innebär en ökning med cirka 7 procent jämfört med 2007-2013. Höjningen är nödvändig, enligt Brysselbyråkraterna, för att unionen ska kunna genomföra de satsningar på ekonomisk tillväxt som EU-ledarna utlovat.

Men budgetförslaget skapar skarpa motsättningar mellan EU:s medlemsländer och institutioner.

På ena sidan står tio regeringar, med Storbritannien, Tyskland och Sverige, som kallar sig ”Friends of better spending” (Föreningen för bättre utgiftshantering) och som betalar större delen av EU-budgeten.

Under 2013 kommer Sverige att betala drygt 32 miljarder kronor för medlemskapet i EU. Enligt finansdepartementet skulle EU-kommissionens förslag innebära ökade kostnader på 10 miljarder kronor per år för Sverige.

På andra sidan står EU-kommissionen, EU-parlamentet och 16 regeringar, som kallar sig ”Friends of cohesion” (Föreningen för sammanhållning).

För att den nya långtidsbudgeten ska kunna träda i kraft 2014 måste en politisk uppgörelse nås före årsskiftet. Ett extra EU-toppmöte har kallats in till 22-23 november, och EU-ordföranden Herman van Rompuy har sagt att det kan förlängas över helgen.

Om EU-regeringarna och EU-parlamentet inte lyckas komma överens förlängs budgeten för 2013 automatiskt år för år med en ökning på 2 procent för inflationen.

GÖSTA TORSTENSSON