2012-12-08

Irländarna röstade i en folkomröstning 2008 nej till Lissabonfördraget. För att rädda det nya EU-fördraget, som krävde ett godkännande av alla EU-länder, beslutade stats- och regeringscheferna om ”rättsliga garantier” som slår fast att fördraget inte ska påverka Irlands sociallagstiftning, neutralitetspolitik eller skatter. På hösten 2009 röstade irländarna ja till Lissabonfördraget i en andra omröstning.

Enligt en promemoria från statsrådsberedningen föreslås nu att Sverige ska ställa sig bakom garantierna från 2009 som har tagits in i ett särskilt protokoll.

Anmärkningsvärt är att en fjärde garanti som irländarna fick inför den andra folkomröstningen inte finns med i protokollet; nämligen garantin att Irland även i fortsättningen ska kunna utse en EU-kommissionär. I Lissabonfördraget slås det fast att kommissionen från och med 2014 endast ska bestå av två tredjedelar av antalet EU-länder, i dagsläget skulle det betyda 18 kommissionärer.

Att detta löfte saknas i det nu föreslagna protokollet visar att irländarna blev lurade. Många analytiker menar att frågan om en irländsk EU-kommissionär var den politiskt viktigaste frågan.

GÖSTA TORSTENSSON