2013-03-15

Euron klarar sig som valuta, utan att något EMU-land utesluts. Men eurokrisen har övergått i en jobbkris. Det säger Lars Thunell, som nyligen lämnade posten som chef för Världsbankens expansiva finansierings-organ IFC, till Dagens Industri.

Arbetslösheten i de krisdrabbade euroländerna, som till exempel Grekland och Spanien, ligger på över 25 procent och närmare 50 procent bland ungdomar. Och arbetslösheten fortsätter att växa i takt med den av trojkan (EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) ordinerade åtstramningspolitiken blir allt hårdare.

Enligt Thunell kommer det att ta lång tid att ta sig ur jobbkrisen:
- Risken är att vi får en politiskt het sommar i Europa. Medier kommer att får mycket att skriva om. För det kommer att dyka upp krisungar och riktiga kriser, framför allt socialpolitiska, drivna av folk som inte har tillräckligt med pengar för att försörja sin familj och ungdomar som blivit totalfrustrerade över att de inte kan hitta en vettig sysselsättning.

Enligt Thunell, i likhet med EU-kommissionen, ECB, IMF, Eurorådet (euroländernas finansministrar) med flera, ligger lösningen i att avreglera arbetsmarknaden så att de så kallade arbetsenhetskostnaderna sjunker. Här är lönesänkningar, förändrade arbetstider och sänkta pensioner några av möjligheterna.

När valutan inte är flexibel måste något annat vara det och det ”råkar” bli arbetskraften. Industrins ekonomiska råd – en rådgivande grupp för industriavtalet – uttryckte det så här i sin analys inför den svenska avtalsrörelsen 2001: ”Den uppenbara effekten vid ett svenskt medlemskap i EMU är att det krävs större flexibilitet i lönebildningen och på arbetsmarkanden när automatiska växelkursförändringar inte längre utgör den stabiliserande mekanismen.” [Ekonomisk Debatt, nr 2 2000]

Sedan eurokrisen inleddes har medelinkomsten i Grekland fallit med 38 procent. Men det är inte nog.

Trojkans (EU-kommissionen, ECB och IMF) krav på Grekland inkluderar sexdagarsvecka, sänkning av minimilönen, kraftiga sänkningar av avgångsvederlag och kortare uppsägningstider. Arbetsmarknads-ministeriet ska också få rätt att ensidigt sätta minimilönen utan omröstning i parlamentet.

Flera internationella organisationer anklagar nu Grekland för att bryta mot globala konventioner. Europarådets kommitté för sociala rättigheter slår fast att det senaste årets reformer ”bryter mot den europeiska sociala stadgan. Europarådets kritik riktades särskilt mot ”införandet av en minimilön under fattigdomsgränsen, skilda rättigheter för yngre och äldre arbetskrafts, och fullständig frånvaro av skydd mot ogrundad uppsägning under första anställningsåret”.

FN-organet ILO, den internationella arbetsmarknadsorganisationen, kritiserar ett flertal nya grekiska lagar för att bryta mot rätten till kollektiva förhandlingar och ”riktar en angelägen uppmaning till den grekiska regeringen att inleda en social dialog”.

Den internationella fackfederationen, ITUC, fördömer trojkans åtstramnings- och avregleringspolitik:

- Nu måste det vara nog. Trojkans missriktade och illegala politik skadar långsiktigt en hel generation ekonomiskt och socialt, säger ITUC:s generalsekreterare Sharan Burrow.

Gösta Torstensson