Socialdemokratisk välfärdskompromiss olaglig enligt EU
2013-04-08
Den socialdemokratiska kongressen beslutade den 4
april om sina viktigaste prioriteringar i det så kallade
framtidskontraktet. Kontraktets EU-politik rymmer åtta allmänt
hållna punkter.
• EU ska leva upp till sina åtaganden gentemot länderna i sitt
grannskap.
• Unionens arbetsformer ska bli öppnare och effektivare.
• Utveckla EU inom de områden där unionen bäst kan skapa gemensamma
lösningar på gemensamma problem.
• EU:s utvidgning bör gå vidare.
• Stärk EU som global aktör för utveckling, fri och rättvis handel
och försvarare av demokratin.
• Ett socialt protokoll bör läggas till EU-fördraget.
• Avtalen med länderna i regionen bör avspegla de värderingar EU
står för.
• EU bör bidra till ekonomisk, politisk och social utveckling
exempelvis genom att reformera jordbrukspolitiken och underlätta
handel och kontakter mellan människor.
– I framtidskontraktet specificerar vi de absolut viktigaste
frågorna. Det är ett kontrakt med väljarna över vad vi ska göra den
närmaste tiden. Vi kommer självklart ta fram ett program till
EU-valet, säger Marie Granlund (S), vice ordförande i riksdagens
EU-nämnd, till Europaportalen.
I framtidskontraktet slår man också fast att Socialdemokraterna
under den kommande mandatperioden vill "Hävda Sveriges militära
alliansfrihet". Som om man inte vet att det i Lissabonfördraget,
EU:s nu gällande grundlag, slås fast att EU ska utveckla ett
gemensamt försvar, att medlemsländerna förbinder sig att ställa
militära styrkor till EU:s förfogande för militära operationer i
omvärlden och att EU redan i dag är en försvarsallians i enlighet
med den så kallade solidaritetsklausul som finns i fördraget. Om ett
EU-land angrips militärt är de andra skyldiga att ingripa med alla
till buds stående medel, inklusive militära.
Den absolut största stridsfrågan på kongressen – vinster i välfärden
– löstes genom att en rad kompromissförslag stöttes och blöttes i
slutna rum tills båda sidor insåg att det inte gick att komma
längre. Resultatet blir att ”välfärdsföretag” får fortsätta att ta
ut vinst och en skrivning om att kommunerna ska få mer att säga till
om vid etablering av friskolor och styra upphandlingar till icke
vinstdrivande företag.
Men sådana begränsningar av kommunala upphandlingar är olagliga
enligt EU-rätten. EU kan inte tvinga kommunerna, eller andra delar
av den offentliga sektorn att upphandla och privatisera, men om
kommunerna, landstingen eller staten väljer att upphandla till
exempel tjänster, kan de inte utesluta vinstdrivande
”välfärdsföretag” enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, som är
en implementering av EU:s upphandlingsdirektiv
EU-rätt går före nationell rätt, oavsett vad Socialdemokraterna
kompromissat sig fram till eller vad en eventuell majoritet i den
svenska riksdagen tycker. (Nämnas bör också att det i efterhand
visade sig att uppfattningarna om vad kongressen kommit överens om
var minst sagt delade bland deltagarna.)
GÖSTA TORSTENSSON