2014-04-15

EU-kommissionen presenterade den 20 mars två meddelanden [inte bindande rättsakter] om vilka ytterligare steg som euroländerna bör ta för ”stärkt samordning och integration”, dvs. ett fördjupat EMU.

Det ena meddelandet drar upp riktlinjerna för en process med systematisk förhandssamordning mellan medlemsstaterna av de nationella planerna på större ekonomiska reformer, inbegripet reformer på arbetsmarknaden och i sjukvårds- och pensionssystem.

EU-kommissionen och ministerrådet ska ges möjlighet att bedöma reformernas ”potentiella spridningseffekter” och lämna synpunkter om ”nödvändiga förändringar av reformförslagen” innan de antas på nationell nivå.

Det andra meddelandet innehåller förslag till ett ”instrument för konvergens och konkurrenskraft”, som skulle omfatta ”avtalsarrangemang” underbyggt med ekonomiskt stöd från EU:s budget. Avtalen ska förhandlas fram och ingås mellan enskilda medlemsstater och kommissionen där man kommer överens om vilka ”strukturreformer”, till exempel på arbetsmarknaden, som ska genomföras för att stärka konkurrenskraften.

Förslaget bygger på en plan för en ”fördjupad och verklig ekonomisk och monetär union” som EU-kommissionen presenterade i slutet av november förra året som ett bidrag till diskussionerna vid Europeiska rådets möte den 13-14 december.

Kommissionen vill att euroområdet på längre sikt ska få ett eget finansdepartement, kompetens att samordna skatte- och arbetsmarknadspolitik samt rätt att utfärda euroobligationer. Kommissionen vill att eurozonen inom 1,5 till 5 år ska få en egen budget som kan undsätta euroländer i nöd, möjligtvis i form av en europeisk a-kassa, och länderna ska skriva på reformkontrakt.

Kommissionen ska kunna ändra eller stoppa nationella budgetar om de inte följer de överstatliga budgetdisciplinreglerna. För att stärka ”den demokratiska legitimiteten” ska EU-parlamentets inflytande öka.

Kommissionen menar att den djupare EMU-integrationen kräver två fördragsändringar, en inom de närmsta fem åren och en, mer genomgripande, på längre sikt.

De nya förslagen från mars ska ses som kommissionens bidrag till den diskussion som ska föras vid Europeiska rådets möte, dvs. EU:s stats- och regeringschefer, i juni om eurozonens framtid.

GÖSTA TORSTENSSON