2014-04-16

Som medlem i EU sluter Sverige inte längre bilaterala handelsöver-enskommelser med andra länder. Den makten har lämnats över till EU. Det indiska icke-vinstdrivande forskningsinstitutet Madhyam varnar i ett pressmeddelande 12 april för att den indiske handelsministern Anad Sharma inom kort kommer att sluta ett ofördelaktigt bilateralt frihandelsavtal med EU:s handelskommissionär Karel de Gucht.

Som vanligt i dessa sammanhang sker denna typ av förhandlingar i största hemlighet och utan att svenska riksdagspolitiker kan påverka innehållet. Hemliga förhandlingar har förts med Indien sedan 2007 inom ett stort antal områden: bearbetade industriprodukter; jordbruksprodukter; tjänster; investeringsregler; statlig upphandling; och patenträttigheter bland mycket annat.

Den indiska regeringen hävdar att ett underskrivet frihandelsavtal med EU kommer att bli en rejäl skjuts för den indiska ekonomin. Men Madhyam hävdar det i första hand är EU som tjänar på avtalet. Nästan 70 procent av jordbruksexporten och 65 procent av annan export till EU är redan fri från tullavgifter.

Istället utnyttjar EU maktspråk för att tränga in på olika indiska marknader. ”I verkligheten innebär frihandelsavtalet lägre tullavgifter för EU:s kraftigt subventionerade jordbruksprodukter som riskerar översvämma den indiska hemmamarknaden och driva många indiska bönder in i ruinen” säger Yudhvir Singh som leder organisationen Bharatiya Kisa Union. EU vill exportera sina kraftig subventionerade mjölkprodukter, som med subventionerna produceras till under produktionskostnaderna, till en hägrande indisk medelklassmatmarknad.

Den indiska regeringen har under åren uppmuntrat en skyddad kooperativ sektor för mjölkprodukter. ”Det ligger inget vett i att nu handel med mjölkprodukter skall öppnas upp för en orättfärdig konkurrens med subventionerade EU-produkter under detta avtal, precis när branschen har potentialen att växa till en vibrerande industri” säger R.S. Sodhi som är VD för en av Indiens största mjölkkooperativ Gujarat Cooperative Milk Marketing Federation. Han tillägger: ”Avtalet kommer att beröva den inhemska mjölkindustrin och 80 miljoner bönder deras rätt och tillgång till den växande marknaden i Indien”.

Samtliga svenska riksdagspartier säger sig kritisera EU:s ”paranoida” jordbrukspolitik. Men vad kan de göra i verkligheten för att förhindra orättvisa frihandelsavtal som detta?

EU ställer också krav på den europeiska bilindustrin skall få bättre tillgång till en växande indisk marknad, när tillväxten inom EU uteblir. Detta hotar den inhemska indiska bilproduktionen som har visat sig allt mer konkurrenskraftig.

På läkemedelsområdet insisterar EU att Indien skall gå med på patenträttigheter som går utöver vad som finns inom WTO TRIPS. Avsikten med detta är att underminera existerande regler så västerländska läkemedels- och agrokemiska företag skall slippa konkurrens av billigare generiska andrahandsprodukter tillverkade i Indien.

EU vill också expandera sin banksektor. Madhyams chef Kavaljit Singh säger: ”I en värld efter krisen 2008 full av finansiella risker och osäkerheter kan större marknadstillgång för krisdrabbade europeiska banker försvaga ett annars relativt stabilt indiskt banksystem. Indien måste ifrågasätta förslaget från EU att liberalisera finansiella tjänster, vilka omfattar bank- och försäkringssektorerna, tills de regleringsproblem som uppstått i den finansiella krisen har lösts”.

EU kräver också av Indien legala rättigheter för att fritt kunna investera inom tjänste- och detaljhandelssektorerna. ”Indien skall inte binda upp sig för en politik av direktinvesteringar under detta avtal, särskilt inte inom den kritiska detaljhandelssektorn , vilket kommer att göra framtida ändringar omöjliga. Regeringen kan inte slutföra denna fråga på befallning av EU innan ens en nationell diskussion har påbörjats” säger Praveen Khandelwal som är generalsekreterare för Confederation of All India Traders.

Och skulle Indien gå med på detta ofördelaktiga frihandelsavtal riskerar framtida indiska regeringar att stämmas på miljarder av dollar i. s.k. privat förlikning på WTO-nivå utanför det indiska rättssystemet om multinationella företag anser om deras direktinvesteringar hindrats eller fått en ofördelaktig behandling.

Utgången av förhandlingarna är osäker. Sedan 1992, då den ”indiska socialismen” dödförklarades är den indiska hemmamarknaden kraftigt liberaliserad och avreglerad och korruptionen är omfattande, men landets storlek har gjort att Indien hittills relativt väl har kunna skydda sin ekonomi. Det finns risk för att den indiska regeringen nu böjer sig för EU:s befallningar. Nyligen träffade den indiske premiärminstern Manmohan Singh under ett besök i Tyskland kanslern Angela Merkel. Enligt Indien Express 13 april kom Singh och Merkel överens om att verka för ”brett, ambitiöst och balanserat” frihandelsavtal.

I sista stund har medlemmar i det indiska parlamentets kommitté för handelsfrågor efter att ha undersökt konsekvenserna av frihandelsavtalet skrivit till premiärminister Singh och bett honom skjuta upp vidare förhandlingar till dess kommittén har lämnat sin fullständiga rapport till det indiska parlamentet för diskussion. Indien Express skriver på ledarplats att EU ställer en mängd krav som bara kan beskrivas som förödande för den indiska affärsvärldens långsiktiga intressen.

Svenska riksdagspolitiker är sannolikt ovetande om vad som pågår.

Jan-Erik Gustafsson
Bangalore, Indien