EU vill att räven ska vakta hönsgården
2013-04-30
EU är på väg att införa årliga
”demokratikontroller” av samtliga medlemsländer, rapporterar Dagens
Nyheters Brysselkorrespondent Henrik Bros [30 april]. Det ser ut att
bli följden av konflikterna kring Ungerns ändringar av grundlagen.
”Det som hänt i Ungern har ökat engagemanget för demokratifrågor i
övriga länder. När jag tog upp det här för två år sedan var det
ingen som var intresserad”, säger EU-minister Birgitta Ohlsson till
Dagens Nyheter.
Tyskland har rest krav på en skärpt övervakning av medlemsländerna
och möjlighet att straffa dem som bryter mot grundläggande krav på
mänskliga rättigheter och demokrati. EU-kommissionen ska före
sommaren lägga fram ett förslag på hur granskningen ska gå till. För
att kunna införa nya sanktionsformer krävs en ändring av EU:s
grundlag, Lissabonfördraget.
Snacka om att sätta räven som vakt i hönsgården. EU som organisation
lider av ett ”demokratiskt underskott” som inte går att reparera med
mindre än att EU förändras i riktning mot ett mellanstatligt
samarbete där varje medlemslands nationella parlament har vetorätt.
Men det förefaller utsiktslöst.
Ända sedan bildandet på 1950-talet har EU steg för steg
(fördragsändringar) gått i motsatt riktning. EU är i dag ett
överstatligt ”samarbete” som omfattar nästan alla politikområden.
Medlemsländerna har viktad rösträtt efter befolkningsstorlek och
enskilda medlemsländer blir bundna av beslut som de röstat nej till.
De nationella parlamenten, till exempel den folkvalda svenska
riksdagen, har förvandlats till transportkompanier som har att
verkställa beslut som fattats i Bryssel.
På nästa EU-toppmöte, i slutet av juni, ska man diskutera förslag
från EU-kommissionen och Europeiska rådets permanente ordförande om
hur man ska ”fördjupa” den ekonomiska och monetära unionen. Det
handlar om ytterligare centralisering och avdemokratisering av den
ekonomiska politiken.
EU-kommissionen vill, bland annat, att euroområdet på ska få ett
eget finansdepartement, kompetens att samordna skatte- och
arbetsmarknadspolitik samt rätt att utfärda euroobligationer.
Kommissionen vill att eurozonen inom 1,5 till 5 år ska få en egen
budget som kan undsätta euroländer i nöd, möjligtvis i form av en
europeisk a-kassa, och länderna ska skriva på reformkontrakt.
Kommissionen ska kunna ändra eller stoppa nationella budgetar om de
inte följer de överstatliga budgetdisciplinreglerna.
Ett annat konkret exempel på hur EU ”bryter mot grundläggande krav
på mänskliga rättigheter” är Lavaldomen. FN:s arbetsmarknadsorgan
ILO underkänner den lagstiftning som Sverige antog efter
EU-domstolens Lavaldom. Den EU-anpassade lagstiftningen strider mot
internationella konventioner om facklig förenings- och
förhandlingsrätt. I yttrandet från ILO:s expertkommitté, som består
av oberoende juridiska experter, slås fast att begränsningarna av
svenska fackliga organisationers möjligheter att vidta
stridsåtgärder för att få till stånd kollektivavtal med gästande
utländska företag strider mot ILO:s konvention 87. Kommittén
uppmanar därför den svenska regeringen att ändra lagstiftningen.
Om Sverige skulle följa ILO:s rekommendationer skulle Sverige begå
ett ”fördragsbrott” som skulle kunna leda till att Sverige hamnar
inför den allsmäktiga EU-domstolen i Luxemburg och döms att betala
böter ända tills att riksdagen återinför en EU-anpassad lagstiftning
som ”bryter mot grundläggande krav på mänskliga rättigheter”, typ
förenings-, förhandlings- och konflikträtten.
GÖSTA TORSTENSSON