EU:s regler hindrar LO-ordförandens planer
2013-05-09
Pausa överskottsmålet och satsa 70 miljarder kronor mot
arbetslösheten. Det föreslog LO:s ordförande Karl-Petter
Thorwaldsson i sitt första maj-tal. Men utspelet blev svalt mottaget
av S-ledaren Stefan Löfven.
- Vi kommer inte att försätta oss i en situation där vi avviker från
de stabila statsfinanserna. Det är grunden för att vi ska klara
sysselsättningen, säger han till Dagens Nyheter.
Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorn ska visa ett
överskott på en procent av BNP över en konjunkturcykel, som ska
betala av Sveriges statsskuld. Målet har, på goda skäl, ifrågasatts
av fackförbund, näringslivsorganisationer, ekonomer och politiker –
bland annat av före detta S-ledaren Göran Persson – med argumentet
att den svenska statsskulden har minskat kraftigt samtidigt som
investeringsbehovet är stort. Bland riksdagspartierna är det bara
Vänsterpartiet som vill ändra överskottsmålet.
Vad kritikerna förefaller ha missat är att överskottsmålet,
tillsammans med budgettaket, infördes i slutet av 90-talet för att
anpassa Sverige till reglerna för den ekonomiska och monetära
unionen, EMU. Sverige är som EU-medlem också medlem i EMU:s två
första steg, det är bara det tredje steget med införandet av euron
som valuta och att ECB i Frankfurt tar över penningpolitiken
(räntan) som Sverige står utanför, trots att vi inte har ett
undantag som Danmark och Storbritannien.( Formellt är det så att
Sverige inte får vara med i EMU eftersom vi inte har knutit kronan
till euron i minst två år, vilket är ett av de så kallade
konvergenskriterierna som ett EU-land måste uppfylla för att bli
fullvärdig medlem i EMU.)
Enligt den stabilitetspakt som EU-länderna antog vid toppmötet i
Amsterdam i juni 1997, ska medlemsstaterna ”undvika alltför stora
underskott i den offentliga sektorns finanser”. Målet med
medlems-staternas nationella budgetpolitik ska vara ”sunda
offentliga finanser med budgetar nära balans eller i överskott”.
[Europeiska rådets resolution om stabilitets- och tillväxtpakten,
antagen i Amsterdam den 16-17 juni 1997.]
Varje år måste regeringen lämna in ett så kallat konvergensprogram
till EU där det framgår hur Sverige ska klarar Maastrichtfördragets
så kallade konvergenskriterier (låg inflation, lågt
budgetunderskott, låg statsskuld och låg ränta) som har överförts
till stabilitetspakten, vilken har stramats åt under den innevarande
eurokrisen med andra finanspolitiska instrument såsom den europeiska
planeringsterminen, sexpacken, tvåpacken, europluspakten och nu
senast euroländernas så kallade finanspakt.
Maastrichtfördraget och de där efter beslutade finanspolitiska
överenskommelserna innebär en avdemokratisering av finanspolitiken
och en institutionalisering av en nyliberal ekonomisk politik.
GÖSTA TORSTENSSON