2014-05-08

Publicerad DN 2014-05-07

REPLIK. Att hävda att ett nytt vänsterdominerat EU-parlament och en ny EU-kommission skulle kunna ändra den grundläggande marknadsliberala inriktningen på EU-samarbetet saknar verklighetsförankring, skriver Nej till, EU:s ordförande Jan-Erik Gustafsson.

På DN Debatt den 7 maj hävdar socialdemokraterna Mikael Damberg och Marita Ulvskog att med ett nyvalt EU-parlament och en ny kommission finns en reell möjlighet till förändring, och de argumenterar mot ”högerpartiernas” misslyckande i EU.

Under sista halvan av 1990-talet var det några år med ovanliga styrkeförhållanden i parlamentet. 11 av 15 regeringar var dominerade av socialdemokraterna. Bara i två länder – Spanien och Irland – satt rena högerregeringar vid makten. Socialdemokratiska regeringar hade tillräckligt med röster så att de hade kvalificerad majoritet i rådet, EU:s viktigaste beslutsinstans. Också i EU-kommissionen var det ett stort inslag av socialdemokrater, och efter valet 1994 var socialdemokraterna den största gruppen i EU-parlamentet. Kunde socialdemokraterna gemensamt äntligen bevisa att de kunde göra något i EU som de var för sig inte kunde få till?

Det sägs ogärna: Det socialdemokratiska övertaget satte inga spår efter sig i EU-politiken. Från storhetsperioden 1996–2002 är det inte möjligt att se den minsta antydan till att socialdemokraterna styrde – eller tog sikte på att styra – EU i en ny riktning. Det var socialdemokraterna som styrde då regeringscheferna blev överens om Amsterdamfördraget (juni 1997) och Nicefördraget (juni 2000), fördrag som förde vidare marknadsliberalismen som blev grundlagt genom regelverket för den inre marknaden 1986.

Varför gjordes så lite för att vrida EU åt vänster under perioden? Många socialdemokratiska partier var i sin praktiska politik till förväxling lika sina borgerliga konkurrenter. Tony Blair, Gerhard Schröder och Felipe Gonzalez befäste i sina länder det liberaliseringsprojekt som rullat fram över EU i snart 30 år. EU:s grundläggande marknadsfriheter är grundlagsfästa i EU-fördragen eller EU:s konstitution. Den kan bara ändras om alla de 28 länderna är eniga om det.

Det ligger inbyggt i EU-logiken att varken regeringar eller väljare skall kunna ändra sig utifrån de erfarenheter man får av en sådan utstakad liberalisering. EU-systemets inbyggda tröghet kan också förklara att det inte skedde några viktiga förändringar under åren med socialdemokratisk majoritet i rådet. Det fanns inte någon motsvarande vänstermajoritet i parlamentet och kommissionen. I EU är det bara kommissionen som har rätt att lägga fram lagförslag, och EU-domstolen har politisk makt som står över alla nationella domstolar och lagstiftning. EU-domstolen dömer utifrån EU-fördragen som slår fast att marknadsliberalismen är den grundläggande styrningsprincipen för samhällsutvecklingen. EU-domstolen tolkar alltmer EU-fördragen så att den har som sin huvuduppgift att säkra att EU drivs i marknadsliberal riktning.

Skall man kunna förändra EU åt vänster måste det vara en vänstermajoritet i rådet, kommissionen och parlamentet samtidigt, och majoriteten måste vara tillräckligt länge för att kunna ändra fördragen så att EU-domstolen inte blockerar beslut som tas. Alla fördragsändringar kräver att samtliga regeringar är eniga. En enda stridbar högerregering kan stoppa allt, i vart fall om regeringen kommer från ett stort EU-land.

Att montera ned den inre marknaden är inte gjort i en handvändning. Ett direktiv kan bara ändras om det finns en kvalificerad majoritet i rådet (cirka tre fjärdedels majoritet) och enkel majoritet i parlamentet. Men om en ändring kan uppfattas som att ändra i marknadsfriheterna kommer någon (en företagskoncern, en branschorganisation, en regering) att ta saken till EU-domstolen och påstå att förändringen strider emot de grundläggande friheterna i EU-fördragen. Chansen är överväldigande att EU-domstolen ger den klagande rätt.

Allt detta måste socialdemokraterna ändra på med i dag 28 medlemsländer i stället för 15 under storhetsperioden. Tror EU-väljarna att detta är möjligt? Hittills har EU:s styrningssystem gjort socialdemokraterna till nyliberaler.

Jan-Erik Gustafsson, ordförande för Folkrörelsen Nej till EU