2014-12-02

Helgen 15-16 november uppmärksammades det faktum att det nu är 20 år sedan vi folkomröstade om EU-medlemskapet. Eva-Britt Svensson, fd EU-parlamentariker (v) och Hans Lindqvist, fd riksdagsman (c) deltog tillsammans med Bengt-Åke Berg, (v), Jönköping och Ingela Mårtensson, fd riksdagsman (fp) i nejkampanjen inför folkomröstningen 1994. Lördagen den 15 november 2014 möttes de igen på ett seminarium i ABF-huset för att prata om utvecklingen i Sverige efter folkomröstningen och EU-medlemskapet.

Trots nejsidans entusiasm och kampvilja vann EU-förespråkarna. Ja-sidans seger 1994 hade många förklaringar menade Bengt-Åke Berg: Bland annat stöttade 90 % av mediernas ledarredaktioner ja-sidan. Inom den politiska och fackliga eliten rådde också en övervikt för ja-sidan, trots att en majoritet av väljarna in i det sista stod på EU-motståndarnas sida. Kanske berodde det, som Eva-Britt Svensson föreslog, på att det är roligare att säga ja,
- Nu ser vi hur det gick, menade Eva-Britt, Bengt-Åke och de övriga i panelen.

Vi har idag ett demokratiskt underskott där över 60 % av vår lagstiftning är undandragen från folklig påverkan genom att makten ligger hos den indirekt tillsatta EU-kommissionen, menade Eva-Britt Svensson. Sverige är delat, från glesbygd till stad och från norr till söder. Arbetslösheten ligger konstant på runt 8 % av den arbetsföra befolkningen och efter EU-domstolens dom fick vi Lex Laval som gjort det svårare att teckna kollektivavtal inom viktiga områden.

Enligt Hans Lindqvist är konsekvenserna på välfärdsområdet mycket stora. I EU:s grönböcker har det tydligt uttryckts att den offentliga sektorns andel av BNP måste minskas, och det har genomförts till punkt och pricka. I privatiseringens och den offentliga upphandlingens spår ser vi ökade vinster till riskkapitalbolag och minskade resurser till vård och omsorg.

Ytterligare ett exempel på hur EU-medlemskapet försämrat vår demokrati är enligt Eva-Britt Svensson förändringarna i offentlighetsprincipen. Till och med Sveriges chefsförhandlare Ulf Dinkelspiel lovade dyrt och heligt att ingen skulle röra vår unika offentlighetsprincip. Nu har möjligheterna att få tillgång till offentliga dokument minskat kraftigt genom att svenska myndigheter kan besluta om att hemligstämpla alla dokument som har koppling till samarbetet i EU.

Neutraliteten och alliansfriheten är en annan fråga där stora förändringar ägt rum. Begreppet neutralitet byttes efter EU-medlemskapet ut mot alliansfrihet eftersom vi numera tillhör ett block men fortfarande inte ingår i en militärallians. De senaste åtta åren har det pågått ett arbete för att driva Sverige närmare militäralliansen NATO utan att behöva stödja sig på ett folkligt mandat, menade Ingela Mårtensson. Det s.k värdlandsavtalet som ger NATO möjlighet att sätta in sin snabbinsatsstsyrka i Sverige, är enligt många ett de facto-medlemskap som gör en folkomröstning i frågan onödig.

Hur roligt tycker vi att det är att se ut över Sverige som det har blivit? frågade Eva-Britt Svensson retoriskt. Sammantaget ger medlemskapet en bild av ett förändrat landskap, där Sverige endast lyckats få igenom ett undantag från EU:s regler, det för snuset. I övrigt har vi antagit en färdväg mot ett snävare demokratibegrepp, större klyftor mellan fattig och rik, större löneskillnader och sämre välfärd och arbetsrätt. På sikt hotar också ett medlemskap i NATO, vilket skapar en betydligt osäkrare geopolitisk situation i Östersjöregionen och ökar riskerna för framtida kärnvapenattacker.

Även om mycket har förändrats till det sämre finns det fortfarande saker att slåss för, som ett nej till NATO-anslutning och TTIP-avtalet, frihandelsavtalet mellan EU och USA som nu i största hemlighet förhandlas i Bryssel. Folkrörelsen Nej till EU behövs som en samlande kraft för att organisera detta motstånd menade Bengt-Åke Berg och fick varma applåder från publiken.

Marie Ericsson