Revision av Greklands skuld – EU riskerar att få tvätta sin smutsiga byk
2015-01-23
De kampanjer som nu pågår mot den förmodade faran att det
vänsterradikala partiet Syriza vinner valet den 25 januari syftar
till att skrämma de grekiska väljarna att inte utnyttja sin rösträtt
för en förändring. Avsikten är också att i händelse av att Syriza
vinner få delar av den europeiska opinionen att ta avstånd från
grekisk koalitionsregering bl.a. för att undvika att den nybildade
spanska partiet Podemos (Vi kan) vinner valet i Spanien till hösten.
Det kan bli andra överraskningar för EU-eliten om invånarna i
Cypern, Portugal och Slovenien finner det möjligt att ersätta en
ultrakonservativ politik med en vänsterradikal politik. En seger för
Syriza kommer att representera ett allvarligt hot mot de
traditionella partierna i EU-länderna, oavsett om det är
konservativt, liberalt eller socialdemokratiskt och farsoten sprider
sig till Spanien.
En ny Syriza-regering skulle kunna besluta att bokstavligen tillämpa
vad som står i Artikel 7 i en förordning från EU i maj 2013 om
”stärkande av ekonomisk och budgetövervakning i medlemsstaterna inom
euroområdet, som har upplevt eller hotas av allvarliga svårigheter
med hänsyn till deras finansiella stabilitet”. Denna EU-förordning
är avsedd för länder som är utsatta för åtstramning, särskilt
Grekland, Portugal och Cypern.
Paragraf 9 under Artikel 7 stipulerar att stater under
åtstramningsprogram skall genomföra en fullständig beskrivning och
förklara varför den offentliga skulden ökat så snabbt och
identifiera oregelbundenheter. Texten lyder: ”En medlemsstat som är
under en makroekonomisk åtgärdsplan skall genomföra en fullständig
revision av sina offentliga finanser för att, inter alia, utvärdera
skälen som har lett till överdrivna skuldnivåer samt även spåra
varje möjlig oregelbundenhet”.
Den grekiska regeringen under Antonio Samars har avstått från att
följa förordningen. Redan i november 2012 avvisade det grekiska
parlamentet en motion från Syriza en motion som föreslog en
parlamentarisk kommission för att undersöka skulden med
röstsiffrorna 167 – 119.
Det torde vara klart om Syriza vinner valet så kommer den att
tillämpa EU-rätten och sätta till en parlamentarisk skuldkommission,
som tillsammans med de sociala rörelserna kommer att göra revision
och analysera hur processen för hur skulden uppkommit, inklusive
eventuella oregelbundenheter och olagligheter. Artikel 8 i
EU-förordningen säger ” Medlemsstaten skall söka åsikter från de
sociala partnerna liksom relevanta civila organisationer när den
förbereder utkast till makroekonomiska justeringsprogram i syftet
att uppnå konsensus över innehållet”.
En revision innebär att en ny regering kan undersöka lagligheten och
legitimiteten i Trojkans memorandum och utköpsprocessen. Har den
varit i enlighet med EU-fördragen, särskilt artikel 125 som
förbjuder EU-länder att ta på sig finansiella engagemang i andra
EU-länder? Har processen varit förenlig med EUs beslutsstruktur?
Respekterade de allmänna långivarna 2010 (14 EU-länder beviljade
Grekland 53 miljarder euro i lån, IMF, ECB, EU-kommissionen etc) om
låntagaren Greklands fria vilja eller profiterade de på Greklands
utsatthet i ljuset av de aggressiva spekulationerna för att påtvinga
överenskommelser som var emot Greklands intresse? Påtvingade
långivarna Grekland ensidiga villkor som till exempel för hög ränta
på lånen? Respekterade de 14 EU-länder som gav bilaterala lån till
Grekland sina egna lagar och konstitutioner?
Det är värt att påminna att Greklands dåvarande premiärminister
George Papandreou i november 2011, just före ett G20-möte, utlyste
en folkomröstning om det åtstramningsprogram som beretts av Trojkan.
Men under tryck från Trojkan kom folkomröstningen aldrig till stånd
och det grekiska folket förnekades sin rätt och sin åsikt om den nya
skuldbördan. Juristprofessorn Andreas Fischer-Lescano har på uppdrag
av staden Wiens handelskammare obestridligt visat att Trojkans
memorandum och program är illegalt under europeisk och
internationell rätt. Fischer-Lescano listar noggrant alla de
kränkningar av internationell rätt som Trojkans memorandum har
påtvingat Grekland som; EUs rättighetsstadga, Europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter, Europeiska sociala stadgan,
FNs konventioner om mänskliga rättigheter, FN-stadgan, FNs
konvention om barns rättigheter, FNs konvention för
funktionshindrade, och ILOs konventioner.
Revisionen har således att bekräfta vad som sägs i EU-förordningen
(Regulation No. 472/2013 EU-parlamentet och Rådet 21 maj 2013) om:
• ”Utkast till makroekonomiska justeringsprogram… helt och fullt
observerar Artikel 152 TFEU (arbetsmarknadsdialogen) och Artikel 28
i EUs rättighetsstadga”
• ”Budgetkonsolideringsåtgärderna i det makroekonomiska
justeringsprogrammet skall beakta behovet av att tillförsäkra
nödvändiga medel för grundläggande poltik, som till exempel
utbildning och hälsoskydd”
• ”Artikel 9 TFEU stipulerar att vid fastställande och genomförande
av sin politik och verksamhet skall unionen beakta de krav som är
förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett
fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög
utbildningsnivå och hög hälsoskyddsnivå förmänniskor”.
Men trots vad som sägs i EU-förordning sade sig EU-kommissionen i
det fjärde utvärderingen av det grekiska skuldprogrammet april 2014
vara nöjt med att de så kallade arbetsmarknadsreformerna hade
fungerat som en förevändning för att minska den legala minimilönen
och att 150 000 nya jobb hade försvunnit i den offentliga sektorn!
Jan-Erik Gustafsson