2015-03-10

Jag är en övertygad motståndare till medlemskap i krigsalliansen Nato. Men vad det talas tyst om i den säkerhetspolitiska debatten är att Sverige redan är med i en försvars- och krigsallians – nämligen EU.

Precis som i Nato-stadgan innehåller Lissabonfördraget (EU:s grundlag som trädde i 1 december 2009)  en s.k. solidaritetsklasull som innebär att om ett EU-land utsätts för en militär aggression är de andra EU-länder skyldiga att bistå landet inklusive med militära medel.

Dessutom har EU-staterna satt samman militära insatsstyrkor – European Rapid Rapid Reaction Forces [ERRF] – som ligger i permanent beredskap, som ska kunna intervenera inom en radie på 6000 kilometer från EU:s Militära högkvarter i Bryssel (inom parantes kan nämnas att militäretablissemangets byggnader ständigt expandera i den belgiska huvudstaden.)

Men EU:s  militära ambitioner sträcker sig långt längre. I Lissabonfördraget slås det fast: Den gemensamma säkerhet- och försvarspolitiken ska omfatta den gradvisa utformningen av unionens gemmensamma försvarspolitik. Den kommer att leda till ett gemensamt försvar [min kursivering] när Europeiska rådet, med enhällighet har beslutat detta. Europeiska rådet [stats- och regeringscheferna, min anm.] ska i så fall rekommendera medlemsstaterna att anta ett sådant beslut.”

Men nu är det dags för en postnationell europeisk krigsmakt – om EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker får bestämma. I en intervju med det tyska magasinenet Welt am Sontag säger Juncker att han vill se en gemensam EU-armé.

En anledning är att han menar att Europas framtoning har försämrats, och det skulle en EU armé vara lösningen på.

- En armé skulle hjälpa oss att skapa en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Europas image har försämrats avsevärt och det verkar som vi inte tas på allvar internationellt, säger Jean-Claude Juncker till Welt am Sontag.

En gemensam europeisk armé skulle sända signaler till Ryssland om att vi menar allvar med att försvara den europiska unionens värderingar, säger EU-kommissionens ordförande, den notoriske luxemburgske federalisten Juncker. Han tillägger att kommissionen förbereder ett konkret förslag om detta till EU-mötet i juni.

Men så länge Storbritannien och andra medlemsstater inte vill att EU ska konkurrera med Nato och så länge ”alliansfria” länder som Sverige, Finland [som förmodligen är på väg in i Nato], Österrike, Irland, Malta och Cypern lägger in sitt veto kan förslaget inte genomföras. Dessutom har Nato-landet Danmark undantag från EU:s försvarspolitiska verksamhet.

HUGO TORSTENSSON