2015-03-18

Europeiska centralbankens chef Mario Draghi uppmanar euroländerna att ta ”det gynnsamma tillfället”, en omskrivning för den pågående eurokrisen, i akt och överlämna mer ekonomisk makt till Bryssel.

I ett tal på måndagskvällen målade Mario Draghi upp sin framtida vision om EU:s valutaunion, EMU.

– Det behövs ett kvantumsprång i institutionellt närmande, sade Mario Draghi.

Som chef för ECB anser många att Draghi är en av de EU-ledare som varit mest inflytelserik under eurokrisen. Inte minst har ECB gång på gång tvingats bryta mot Lissabonfördraget.
Den enligt honom förbättrade konjunkturen (var finns den?) vill Draghi att euroländerna utnyttjar för att centralisera euroländernas ekonomiska politik.

– Vi har nu integrerats för mycket för att ens tänka tanken att vrida tillbaka processen, våra ekonomier är alltför sammanflätade. Men vi har ännu inte sammanlänkat tillräckligt för att avfärda alla tvivel om vår unions sammanhållning och garanterad dess långsiktiga stabilitet.

Draghi pekar på att euroländerna, till skillnad från alla andra ekonomier med gemensam valuta, inte har en gemensam skattepolitik med möjlighet till omfördelning av ekonomiska medel mellan olika delar, länder säger Draghi men i verkligheten handlar det om delstater i federala statsbildningar.
– Så det finns bara ett svar: vi måste göra våra ekonomier mer sammankopplade än de är i dag.

Mario Draghi menar att dagens regelsystem inte räcker till – länderna har vid upprepade tillfällen brutit mot dem. Han anser att euroländerna inte efterlevt reglerna och lämpat över ansvaret på EU-kommissionen som, enligt Draghi, bara har begränsade befogenheter (de har faktiskt rätt att bötfälla medlemsländer som ”missköter” sin ekonomi, något som ännu inte inträffat framför allt på grund av att de stora syndarna har varit Tyskland och Frankrike).

Enligt Draghi behövs det i stället skapas ”nya effektiva europeiska institutioner” för att öka EU:s makt över medlemsländeras ekonomier. Tidigare har ett överstatligt finansdepartement, en överstatlig eurobudget och ett särskilt Europarlament förts på tal.

I två omgångar har de fyra ordförandena – senast kommissionens Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets Donald Tusk, Eurogruppens Jeroen Dijsselbloem och Mario Draghi – tagit fram visioner om eurons framtid. Vid EU-toppmötet i juni ska medlemsländernas stats- och regeringschefer diskutera deras förslag.

En sak är säker – det kommer inte att handla om att flytta tillbaka politisk makt till de 28 medlemsstaternas demokratiska parlament.

Hugo (Gösta) Torstensson