ECB-chefen vill tvinga samman euroländernas ekonomier
2015-03-18
Europeiska centralbankens chef Mario Draghi uppmanar euroländerna
att ta ”det gynnsamma tillfället”, en omskrivning för den pågående
eurokrisen, i akt och överlämna mer ekonomisk makt till Bryssel.
I ett tal på måndagskvällen målade Mario Draghi upp sin framtida
vision om EU:s valutaunion, EMU.
– Det behövs ett kvantumsprång i institutionellt närmande, sade
Mario Draghi.
Som chef för ECB anser många att Draghi är en av de EU-ledare som
varit mest inflytelserik under eurokrisen. Inte minst har ECB gång
på gång tvingats bryta mot Lissabonfördraget.
Den enligt honom förbättrade konjunkturen (var finns den?) vill
Draghi att euroländerna utnyttjar för att centralisera euroländernas
ekonomiska politik.
– Vi har nu integrerats för mycket för att ens tänka tanken att
vrida tillbaka processen, våra ekonomier är alltför sammanflätade.
Men vi har ännu inte sammanlänkat tillräckligt för att avfärda alla
tvivel om vår unions sammanhållning och garanterad dess långsiktiga
stabilitet.
Draghi pekar på att euroländerna, till skillnad från alla andra
ekonomier med gemensam valuta, inte har en gemensam skattepolitik
med möjlighet till omfördelning av ekonomiska medel mellan olika
delar, länder säger Draghi men i verkligheten handlar det om
delstater i federala statsbildningar.
– Så det finns bara ett svar: vi måste göra våra ekonomier mer
sammankopplade än de är i dag.
Mario Draghi menar att dagens regelsystem inte räcker till –
länderna har vid upprepade tillfällen brutit mot dem. Han anser att
euroländerna inte efterlevt reglerna och lämpat över ansvaret på
EU-kommissionen som, enligt Draghi, bara har begränsade befogenheter
(de har faktiskt rätt att bötfälla medlemsländer som ”missköter” sin
ekonomi, något som ännu inte inträffat framför allt på grund av att
de stora syndarna har varit Tyskland och Frankrike).
Enligt Draghi behövs det i stället skapas ”nya effektiva europeiska
institutioner” för att öka EU:s makt över medlemsländeras ekonomier.
Tidigare har ett överstatligt finansdepartement, en överstatlig
eurobudget och ett särskilt Europarlament förts på tal.
I två omgångar har de fyra ordförandena – senast kommissionens
Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets Donald Tusk, Eurogruppens
Jeroen Dijsselbloem och Mario Draghi – tagit fram visioner om eurons
framtid. Vid EU-toppmötet i juni ska medlemsländernas stats- och
regeringschefer diskutera deras förslag.
En sak är säker – det kommer inte att handla om att flytta tillbaka
politisk makt till de 28 medlemsstaternas demokratiska parlament.
Hugo (Gösta) Torstensson