2015-03-24

Statsminister Alexis Tsipras har fyra månader på sig för att göra en ”grexit” till ett verkligt hot. Bara så kan Syrizaprojektet räddas säger Syrizas centralbyråmedlemmen Stathis Kouvelakis.

– Antingen byter vi kurs eller så slutar detta med en totalkollaps för hela Syrizaprojektet och återgång till exakt samma ekonomiska chockpolitik som har ödelagt Grekland.
Kouvelakis undervisar i politisk teori vid Kings College i London och är en av de mest uttalade interna kritikerna av ledningen i sitt eget parti.

Enskilda personer inom vänstern, både i Grekland och internationellt, har reagerat på Syriza-regeringens nya avtal med EU med anklagelser om «kapitulation» och svek. Kouvelakis menar emellertid inte att dessa är ett grundlag för svekanklagelser mot ledningen.

– Det är inte någon vits att tala om förräderi eller att de har sålt sig. Det stämmer inte med det som har skett. I förhandlingarna gjorde ledningen så gott den kunde, men den gjorde det innanför ett helt galet ramverk, säger Kouvelakis.

– Syrizas problem är att olika delar av mandatet väljarna har gett dem, står i direkt konflikt med varandra. Syriza måste till slut välja vad de ville prioritera, säger han.

Vassalos, som tillhör det antikapitalistiska partiet Antarsya, har tät kontakt med vänstern i det grekiska regeringspartiet.
Han menar att fler och fler blir klara över att två av Syrizas centrala politiska ambitioner strider med varandra: Önskan om att bli av med åtstramningspolitiken grekerna har blivit påtvingade – och önskan om att stanna kvar i euron.
Vassalos menar EUs hårdföra behandling av Grekland i förhandlingarna om nya låneavtal visar att eurons ledare inte tillåter ett reellt vänsteralternativ innanför det nyliberala europrojektet.

– När det nu alltmer blir tydligt att det inte är möjligt att föra vänsterpolitik innanför eurozonen, inte ens en mild keynesianism, så kommer fler och fler att höja rösten för att bryta sig ur euron, säger han.

Vassalos tillhör dem som menar avtalen är dåliga, men som ändå tror att det var det bästa Grekland kunde få inom ramen för eurozonen. Även om avtalen innehåller flera «segrar», menar Vassalos att de gamla avtalen inte heller är helt döda, vilket Syrizas ledarskap försöker framställa det som. Bland annat är det oklart vilken politik långivarna kommer att godta med tanke på pensioner och arbetsrätt.

– De nästa fyra månaderna kommer EU att pressa Grekland hårt så att avtalen tolkas på de sätt EU önskar, säger Vassalos.

Han säger att regeringen likaväl har fortsatt stort stöd i befolkningen, också bland många greker som inte röstade på Syriza.

– Folket vill ge regeringen tid, och toleransen är för ögonblicket högt. Men om regeringen inte infriar sina löften under loppet av ett halvår, kommer de att få problem, säger Vassalos.

Avtalen, som gäller fram till juni, innebär flera eftergifter från Grekland till långivarna, men ger samtidig grekerna mer handlingsutrymme. Nu rasar diskussioner om grekerna har grund till att vara nöjda med regeringens resultat.

Vassalos tillhör dem som menar avtalen är dåliga, men som ändå tror att det var det bästa Grekland kunde få inom ramen för eurozonen. Även om avtalen innehåller flera «segrar», menar Vassalos att de gamla avtalen inte heller är helt döda, vilket Syrizas ledarskap försöker framställa det som. Bland annat är det oklart vilken politik långivarna kommer att godta med tanke på pensioner och arbetsrätt.

– De nästa fyra månaderna kommer EU att pressa Grekland hårt så att avtalen tolkas på de sätt EU önskar, säger Vassalos.

HUGO [GÖSTA] TORSTENSSON