Internt missnöje i Syriza
2015-03-24
Statsminister Alexis Tsipras har fyra månader på sig för att göra en
”grexit” till ett verkligt hot. Bara så kan Syrizaprojektet räddas
säger Syrizas centralbyråmedlemmen Stathis Kouvelakis.
– Antingen byter vi kurs eller så slutar detta med en
totalkollaps för hela Syrizaprojektet och återgång till
exakt samma ekonomiska chockpolitik som har ödelagt
Grekland.
Kouvelakis undervisar i politisk teori vid Kings College
i London och är en av de mest uttalade interna
kritikerna av ledningen i sitt eget parti.
Enskilda personer inom vänstern, både i Grekland och
internationellt, har reagerat på Syriza-regeringens nya
avtal med EU med anklagelser om «kapitulation» och svek.
Kouvelakis menar emellertid inte att dessa är ett
grundlag för svekanklagelser mot ledningen.
– Det är inte någon vits att tala om förräderi eller att
de har sålt sig. Det stämmer inte med det som har skett.
I förhandlingarna gjorde ledningen så gott den kunde,
men den gjorde det innanför ett helt galet ramverk,
säger Kouvelakis.
– Syrizas problem är att olika delar av mandatet
väljarna har gett dem, står i direkt konflikt med
varandra. Syriza måste till slut välja vad de ville
prioritera, säger han.
Vassalos, som tillhör det antikapitalistiska partiet
Antarsya, har tät kontakt med vänstern i det grekiska
regeringspartiet.
Han menar att fler och fler blir klara över att två av
Syrizas centrala politiska ambitioner strider med
varandra: Önskan om att bli av med åtstramningspolitiken
grekerna har blivit påtvingade – och önskan om att
stanna kvar i euron.
Vassalos menar EUs hårdföra behandling av Grekland i
förhandlingarna om nya låneavtal visar att eurons ledare
inte tillåter ett reellt vänsteralternativ innanför det
nyliberala europrojektet.
– När det nu alltmer blir tydligt att det inte är
möjligt att föra vänsterpolitik innanför eurozonen, inte
ens en mild keynesianism, så kommer fler och fler att
höja rösten för att bryta sig ur euron, säger han.
Vassalos tillhör dem som menar avtalen är dåliga, men
som ändå tror att det var det bästa Grekland kunde få
inom ramen för eurozonen. Även om avtalen innehåller
flera «segrar», menar Vassalos att de gamla avtalen inte
heller är helt döda, vilket Syrizas ledarskap försöker
framställa det som. Bland annat är det oklart vilken
politik långivarna kommer att godta med tanke på
pensioner och arbetsrätt.
– De nästa fyra månaderna kommer EU att pressa Grekland
hårt så att avtalen tolkas på de sätt EU önskar, säger
Vassalos.
Han säger att regeringen likaväl har fortsatt stort stöd
i befolkningen, också bland många greker som inte
röstade på Syriza.
– Folket vill ge regeringen tid, och toleransen är för
ögonblicket högt. Men om regeringen inte infriar sina
löften under loppet av ett halvår, kommer de att få
problem, säger Vassalos.
Avtalen, som gäller fram till juni, innebär flera
eftergifter från Grekland till långivarna, men ger
samtidig grekerna mer handlingsutrymme. Nu rasar
diskussioner om grekerna har grund till att vara nöjda
med regeringens resultat.
Vassalos tillhör dem som menar avtalen är dåliga, men
som ändå tror att det var det bästa Grekland kunde få
inom ramen för eurozonen. Även om avtalen innehåller
flera «segrar», menar Vassalos att de gamla avtalen inte
heller är helt döda, vilket Syrizas ledarskap försöker
framställa det som. Bland annat är det oklart vilken
politik långivarna kommer att godta med tanke på
pensioner och arbetsrätt.
– De nästa fyra månaderna kommer EU att pressa Grekland
hårt så att avtalen tolkas på de sätt EU önskar, säger
Vassalos.
HUGO [GÖSTA] TORSTENSSON