Kan EU reformeras?

Några tror det, bland annat EU-parlamentarikern Max Andersson, som skrivit en artikel i Dagens samhälle. Han skriver: ”Efter Brexit måste Sverige nu driva på för en reformering av EU. Det behövs en omförhandling av fördragen som stärker icke-euro länder och öppnar upp för ett mer flexibelt samarbete. Jag skulle framförallt vilja se tre reformer för att decentralisera, förbättra och minska det demokratiska underskottet i EU.” Han konstaterar att stödet för EU är rekordlågt, att EU varit pådrivande för en avreglering av de finansiella marknaderna, men inte brytt sig om de sociala effekterna och att hög arbetslöshet verkar ha permanentats i flera länder, men hoppas att hans reformförslag skulle ge en förbättring.
Max Andersson , EU-parlamentariker (MP)

Max Andersson föreslår följande tre reformer:
Trots det förbereder nu den högsta politiska EU-ledningen förändringar som kommer att leda till mer påtvingad integration i EU. Förra året kom de fem ordförandena för EU-kommissionen, EU-parlamentet, Europeiska rådet, Eurogruppen och Europeiska centralbanken med en gemensam rapport; ”Completing Europe's Economic and Monetary Union”. Rapporten handlar om hur valutaunionen kan stärkas och föreslår långtgående förändringar som skulle öka EU:s makt över medlemsländerna, även över dem som inte är med i valutaunionen.
 
Beslutsfattande som rör konkurrenskraft, arbetsmarknad och välfärdssystem samt samordning av ländernas budgetarbete ska, enligt förslagen, fattas på EU-nivå. Just nu pågår ett intensivt arbete i Bryssel för att omsätta rapporten i fördragstext. 

Att tvinga på länder en politik som misslyckats i många avseenden och som strider mot folkviljan i dessa länder är fel väg att gå. I stället måste det finnas utrymme för ett mer flexibelt samarbete, så länge våra rättigheter som EU-medborgare och grundläggande regler för den inre marknaden med fri rörlighet för människor har säkrats. Erfarenhet visar att de flesta efter ett par år vill följa efter och ansluta sig när några har gått före, om projekten varit lyckade. 

AnnaLisa Eneroth
 
Kritiska EU-fakta nr 144 december 2016