NATO:s toppmöte 2016

Nato invaderade Warszawa under tre dagar i början av juli. Gator stängdes av, tusentals poliser patrullerade och polisbilar for fram med blåljus och sirener. Det kändes verkligen som om staden var under ockupation. Nato hade toppmöte och måste skyddas mot medborgarna.
Samtidigt arrangerade det internationella nätverket No to War – No to Nato ett alternativt toppmöte. Motståndet mot Nato är inte särskilt utbrett (20%) i Polen men trots det samlades 150 deltagare från 18 länder. Jag var där och representerade Folkrörelsen Nej till EU. Förutom seminarier arrangerades en demonstration med cirka 300 deltagare och närmare 100 poliser.
Det har inte skrivits mycket om vad som Nato beslöt under mötet – kanske på grund av att det mesta var känt och bestämt i förväg. Men med tanke på att Sverige ingått värdlandsavtal med Nato som trädde i kraft den 1 juli så är det inte ointressant.
Som brukligt är vid Natos toppmöte så antogs en slutdeklaration med 139 paragrafer. Här är en kort redovisning av delar av deklarationen och kommentarer.

Alliansens kärna
Till att börja med konstateras att Natos strategi består av tre kärnfrågor: kollektivt försvar, krishantering och kooperativ säkerhet. Avskräckning och försvar anges som hjärtat i alliansens verksamhet för att förebygga konflikter och skydda de allierades territorier och befolkningar.
Kooperativ säkerhet handlar om säkerhet för alliansen medlemmar.

Den kooperativa säkerheten står i motsats till gemensam säkerhet som Palmekommissionen lanserade i början av 80-talet; dvs samarbete i stället för konfrontation. Gemensam säkerhet bygger på att skapa positiva processer som kan leda till fred och nedrustning.  På det alternativa mötet talade många för gemensam säkerhet och att det är dags att ersätta Nato med Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), där alla Europas stater samt USA och Kanada ingår.

Det ryska hotet
Ryssland ses av Nato som en aggressiv aktör som utför provocerande militära operationer i dess periferi, d v s i Östersjöregionen. Där har spänningarna ökat sedan 2014, vilket lett till att Nato har utvecklat samarbetet med Sverige och Finland på en rad områden. Nato uttrycker sin uppskattning för dessa länders aktiva deltagande i övningar i området och betecknar samarbetet som mycket fruktbart.
Natomötet beslöt att öka närvaron i Estland, Lettland, Litauen och Polen ”för att visa solidaritet och att det finns beredskap för eventuell aggression mot dessa länder.”
Även situationen i området runt Svarta havet har försämrats, vilket innebär att Nato stärker samarbetet med Ukraina och Georgien. Rysslands illegala annektering av Krim och destabilisering av östra Ukraina anses påverka Natoländernas säkerhet. Ryssland skadar på så sätt den transatlantiska säkerheten enligt Nato.
Faktum är att Nato expanderat fram till Rysslands gräns trots flera löften att inte göra det. År 1999 undertecknades ett fördrag där det garanterades att Nato inte skulle utvidga sitt territorium till ryska gränsen. Tio år senare hade 12 länder från forna Östblocket - inklusive Baltikum - antagits som medlemmar. Dessutom genomför Nato alltfler stridsövningar i regionen, men det nämns inte i sammanhanget.
Det alternativa mötet varnade för den växande russofobin som skapar oro hos befolkningarna och bidrar till ökad osäkerhet i Europa.

Kärnvapen
För att möta kommande konflikter eller krig anser Nato att det är nödvändigt med trovärdig avskräckning och försvar. Det ska ske med en mix av kärnvapen, konventionella vapen och missilförsvar, som utgör kärnan i Natos övergripande strategi. ”Så länge kärnvapen finns så kommer Nato att förbli en kärnvapenallians” - en doktrin som upprepas på varje toppmöte.

I det svenska värdlandsavtalet står att det ska vara i överensstämmelse med Natos doktrin. Frågan är hur detta ska tolkas. Vår försvarsminister Peter Hultqvist påstår att de som hävdar att avtalet kan innebära att kärnvapen förs in på svensk mark deltar i den ryska desinformationen. Han påstår att det är allmänt bekant att Sverige inte accepterar kärnvapen på svenskt territorium. Är det någon som desinformerar så är det Hultqvist själv – det existerar inget förbud mot att införa kärnvapen i vårt land. Därför måste fredsrörelsen ställa krav på lagstiftning om att kärnvapen inte får förekomma på svensk mark varken i fred eller krig.

EU och Nato
Natomötet slår fast att Europeiska Unionen förblir en unik och väsentlig partner till alliansen. ”Det är viktigare än någonsin att stärka det strategiska partnerskapet i andan av öppenhet, transparens och komplementaritet. Konkreta samarbetsområden är hybridhot, försvarskapacitet, cyberförsvar, maritimt försvar och övningar.”
Nato välkomnar EU:s nya säkerhetsstrategi: ”Global strategi för Europeiska Unionens utrikes- och säkerhetspolitik. Ett starkare EU-försvar stärker Nato.” Det säger en hel om hur integrerade EU och Nato är. Av EU:s 28 medlemsstater är 22 medlemmar i Nato.
Nato bidrar aktivt till EU:s gränsmyndighet FRONTEX genom information om irreguljära flyktingar. Det har skapat nya tillfällen för ett fördjupat samarbete med EU på taktiska och operationella nivåer för att förhindra s k irreguljär invandring.
EU är en mycket viktig del av Nato. Ibland startat Nato ett ingrepp och låter EU eller medlemsländer ta över. EU finns (liksom Sverige) i Shape – Natos högkvarter i Bryssel.

Sverige och Finland har guldkort i Nato
På toppmötet i Wales erbjöds fem av Natos partners nämligen Australien, Finland, Georgien, Jordanien och Sverige fördjupat samarbete med alliansen. Ibland kallas det att dessa länder fått guldkort i Nato. Mötet i Warszawa framhöll återigen hur dessa länder har på ett ökat sätt involverats i Natos utmaningar på det säkerhetspolitiska området. ”Deras deltagande på detta toppmöte visar på de starka länkar som vi byggt med dem. Vi engagerar oss individuellt med dem beroende på våra och deras behov, omständigheter och ambitioner i linje med Natos egna säkerhetsintressen.”
Guldkortet innebär att vi tillsammans med Finland dras alltmer in i Nato på grund av vårt strategiska läge vid Östersjön, d v s Rysslands närområde. På toppmötet i Warszawa var våra statsministrar extrainbjudna gäster till natoledarnas festmiddag.

Kvinnor, fred och säkerhet
År 2 000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om ”Kvinnor, fred och säkerhet” efter massiva påtryckningar från internationella kvinnorörelsen. På Natos toppmöte i Lissabon 2010 antogs 1325 som en prioriterad fråga. Sedan dess står denna resolution högt upp på Natos agenda.

På mötet i Polen deklarerades att ”stärka kvinnorna i Nato och i militären gör alliansen starkare. Det är väsentligt att kvinnor försäkras fullt och aktivt deltagande i förebyggande, genomförande och lösning av konflikter liksom ansträngningar och samarbete i postkonfliktområden. Nato har gjort stora framsteg på detta område sedan Wales 2014. Men det finns fortfarande tillkortakommanden i Nato vad gäller kvinnors representation vilket måste åtgärdas.”'

Kvinnorörelsens ambition var inte att förbättra militära insatser - tvärtom. Tanken var att civilsamhället genom kvinnorna skulle komma till tals när det gäller fred och säkerhet. Kvinnor skulle sitta med vid fredsförhandlingar och aktivt delta vid uppbyggande av samhällen efter krig och konflikter. Det handlade inte om att delta i militärens underrättelsetjänst genom flera kvinnor i militären – inte heller att ge sken av att Nato verkar för kvinnors rättigheter när det egentligen handlar om maktpolitik.

Vapenindustrin
Vapenindustrin är en viktig del av Natos intressen. Mötet fastslog att ”En starkare försvarsindustri med mer industriellt och tekniskt samarbete över Atlanten och i Europa behövs. En robust industriell bas är viktig för alliansens förmåga.”
Vapenindustrin bistod ekonomiskt till toppmötet i Warszawa. De hade också annonser med olika krigsmaterial på stan.

Budget
Nato har antagit riktlinjer som innebär att varje medlemsstat ska betala minst 2 procent av BNP till försvaret. Mer än 20 procent av försvarsbudgeten ska gå till utrustning – idag uppfyller endast tio medlemmar detta krav. Mötet konstaterar att ”det finns mycket mer att göra för att uppfylla Natos riktlinjer vad gäller medlemmarnas försvarsbudgetar. Trenden att minska försvarsbudgetarna måste brytas och en jämnare fördelning av kostnaderna för Nato måste ske.”

Nästa toppmöte
Vanligtvis har Nato toppmöte vartannat år men nästa möte ska ske redan 2017 och då i det nya högkvarteret i Bryssel.

Ökad militarisering – en utmaning för fredsrörelsen
På det alternativa mötet uttrycktes stor oro över den ökade militariseringen inte minst i östra Europa. Den internationella fredsrörelsen står inför den största utmaningen på länge p g a spänningen mellan Nato och Ryssland, upprustning och modernisering av kärnvapen. Vi behöver ett starkare samarbete mellan fredsorganisationer i Europa och USA.
Nato är definitivt ingen fredsorganisation och inte heller bara en försvarsallians. Det är en angreppspakt. Nato har en utvecklad strategi för krig men inte för fred. Den svenska regeringen berömmer sig över att föra en feministisk utrikespolitik. Det borde leda till att vi som land verkar för Natos upplösning och inte som nu att dras allt djupare in i Nato.

Ingela Mårtensson