CETA-avtalet, Ann Linde och Folkrörelsen Nej till EU

Den 5 december arrangerade EU-parlaments Informations­kontor i Sverige en paneldiskussion om ”EU:s handelsavtal med Kanada – en modell för framtida handelsavtal?” Med bland annat en politikerpanel med EU- och handelsminister Ann Linde samt EU-parlamentarikerna Christofer Fjellner (m) och Max Andersson (mp).

Med Lissabonfördraget, EU:s överordnade grundlag, fick EU-kommission egen kompetens på medlemsländernas bekost­nad att skriva under handelsavtal. Men i diskussionen framgick att Ceta-avtalet inte enbart är ett handelsavtal. Enligt Ann Linde är Ceta-avtalet det mest progressiva ”handelsavtalet” någonsin då det utöver tullar behandlar investeringar, standarder/normer för arbetsrätt, miljö och hälsa mm, samt innehåller en kontro­versiell tvistlösningsmekanism, som medger globala storföretag att stämma regeringar för förlust av gjorda investeringar om en regering inskränker genom lagstiftning och reglering ett storfö­retagets verksamhet.
Så på grund av att Ceta-avtalet går utöver ett normalt han­delsavtal har EU:s ministerråd bestämt att för att avtalet slutgil­tigt skall godkännas skall ”blandad kompetens” tillämpas. Efter att avtalet under hösten har skrivits under av samtliga EU-re­geringar skall EU-parlamentet behandla det i februari 2017. Därefter krävs att 28 nationella parlament inom EU godkänner avtalet för att det skall fullt ut träda i kraft.

Folkrörelsens ordförande Jan-Erik Gustafsson deltog och seminariet och kunde ställa följande fråga med svar från Ann Linde.
”Jag heter Jan-Erik Gustafsson och är ordförande i Folkrörel­sen Nej till EU (FNEU). Jag vänder mig direkt till Ann Linde. Efter Brexit sade du att nu måste vi börja leverera så att folk inte tappar förtroende för EU-projektet. Nu när jag hört er prata har jag kommit fram till att varken EU-parlamentet eller regeringen är kompetenta att avgöra Ceta-frågan.
När jag har kollat upp det hela var den enda remissinstans som regeringen skickat ut till Kommerskollegium som i sin tur har frågat en del andra. Nu har vi i vår Riksstyrelse krävt att hela Ceta-avtalet på 1500 sidor skickas ut på officiell remiss till organisations-Sverige innan propositionen förläggs riksdagen. Kan du lova att FNEU, som gärna vill vara remissinstans, får Ceta-avtalet på remiss?”

Ann Linde: ”Nej det kan jag inte lova. Då frågan inte är avgjord ännu utan bereds om hur remissomgången skall gå till. Däremot är det väldigt viktigt att även den lilla del som tycker att Sverige skall lämna EU blir hörd och respek­terad. Därför kommer vi att öka möjligheterna att ha dialog med regering­en om EU-frågor. Där hoppas jag att Nej till EU-rörelsen också gör sin röst hörd, även om jag är väldigt glad över att opinionen för EU har ju kraftigt förstärkts efter Brexit. Så jag känner mig väl­digt trygg att regeringen för en politik som har starkt stöd bland medborgarna.
Men det du tar upp är väldigt viktigt. Vi måste ha bättre di­alog med organisationer och så vidare. Därför kommer jag att nu på onsdag att göra ett första steg för detta. Vi kallar det för EU-handslaget med arbetsmarknaders parter, i första omgången med ordförandena för de tre centralorganisationerna LO, SACO och TCO, samt SKL och Svenskt Näringsliv. Vi kommer att ha en konferens. Nu kommer vi att ta ett gemensamt ansvar för att öka informationen om EU, öka kompetensen om EU och öka dialogen och inflytandet om EU, där regeringen också kommer att ta sitt. Så jag tror att ni som är motståndare till det här sam­arbetet mellan nationerna kommer att ha större möjligheter att påverka.”

Seminariet avslutades med att varken Christofer Fjellner eller Max Anders­son trodde att avtalet skulle bli verk­lighet. Åtminstone någon/eller några av de 28 parlamenten kommer att fälla avtalet. Dessutom växer motståndet mot avtalet bland fackföreningar och civila organisationer.

Jan-Erik Gustafsson
AnnaLisa Eneroth

Kritiska EU-fakta nr 144 december 2016