EU slår undan benen för satsning på alternativa energier

IEU-kommissionen har presenterat ett nytt energiprogram. EU har vid klimatförhandlingar ständigt upprepat sin proklamerade ambition att ligga 10% över de övriga stormakternas klimatambitioner. Ambitionsnivån vad gäller konkreta åtgärder lyser dock med sin otillräcklighet.

I EU-kommissionens förslag föreslås bio-bränslen som odlas inom jordbruk fasas ut. Det gäller bl.a grödor som palmolja som har en starkt negativ påverkan på klimatet då den odlas i plantager som anlagts på nedbränd regnskog. EU-kommissionens förslag innebär dock ett dråpslag för bl.a. etanolproduktion och rapsdiesel. Redan idag har alternativa biobränslen en stor marknadsandel och bedöms vara en nyckelfaktor för att länder som Sverige och Finland ska kunna uppnå målet med en fossilfri fordonsflotta. Förslagen drabbar inte biogas.
Bakgrunden är EU-konstitutionens konkurrenslagstiftning som innebär förbud för statsstöd till såväl statliga som privata företag. Därmed är det förbjudet att ge generellt stöd till alternativa bränslen. De ska stå på egna ben och själva kunna konkurrera med fossila bränslen.
EU:s konkurrenslagstiftning drabbade även svensk fordonsgas som påtvingades skatt eftersom det skulle kunna anses som en otillbörlig konkurrensfördel. Detta har även lagt en våt filt över satsningar, där man använder rester från skogsbruket för framställning av alternativa biobränslen, då produktionsanläggningarna har svårt att komma upp i tillräcklig storlek för kunna producera till konkurrenskraftigt pris.
EU har också en politik som begränsar användningen av solel. När billiga kinesiska solcellsanläggningar började importeras i stor skala ingrep EU-kommissionen med höjda importtullar. Kina anklagades för att dumpa solcellsanläggningar i Europa.

I somras 2016 infördes en skatt på el framställd av solcellsanläggningar på ca 30 öre / kWh för anläggningar större än för vanlig villa, vilket drabbar små producenter som t.ex.  jordbrukare och bostadsrättsföreningar. Regeringen backar och ska be EU-kommissionen om lov för indirekt stöd till små och medelstora producenter genom att sänka skatten till endast 0,5 öre / kWh. Men de större producenterna skall dock fortsättningsvis betala full skatt. Man kan spekulera i om det kritiserade beslutet att införa skatt på solel bara varit ett misstag eftersom EU-kommissionen svarat att något generellt förbud mot stöd till alternativa energikällor inte finns. Klart är att det verkar som att både regering och den lagstiftande församlingen, riksdagen, som beslutar om lagstiftning övertolkat EU-lagstiftningen (som vanligt?) eller om det finns påverkan från andra intressen som inte vill se sig utkonkurrerade av billig klimatneutral energi. Det är dock uppenbart att EU-lagstiftningen generellt gynnar de gamla storskaliga energislag som har störst påverkan på klimatet.
 

Per Hernmar

Kritiska EU-fakta nr 144 december 2016