Det kommande kriget mot Kina - ny film av John Pilger

”Det kommande kriget mot Kina” är en ny film av den kände journalisten John Pilger. Den har premiär i UK den 5 december.
Investigaction.net har gjort en intervju med John Pilger om filmen. Pilger berättar att filmen beskriver en massiv uppbyggnad av USA:s flyg- och sjöstridskrafter i Asien och Stilla havet med Kina som måltavla. Filmen handlar lika mycket om propaganda som om militär provokation; nyheterna i våra medier säger att Kina hotar freden genom att bygga start-och landningsbanor på öar i Sydkinesiska sjön, men förtiger det faktum att USA har omringat Kina med 400 militärbaser – missiler, plan, krigsskepp – i något som en strateg beskriver som ’en perfekt snara’.

Filmen börjar på Marshallöarna, där motsvarigheten till en Hiroshimabomb testades varje dag i 12 år. Den avslöjar ett hemligt program – projekt 4.1 – som gjorde en hel nation till försökskaniner. Det är här som USA har byggt en av sina mest hemliga baser, som behärskar Stilla havet hela vägen till Kina.

Skälet till att John Pilger har gjort den här filmen just nu är att han vill bryta tystnaden om kärnvapenkrig, vilket inte längre är något man inte kan föreställa sig utan en tänkbar möjlighet för militära planerare. Filmen beskriver ett nytt kallt krig där frontlinjerna inte längre definieras som de gjorde i det gamla kalla kriget och där riskerna och farorna inte är erkända och därför mycket större.

Intervjuaren konstaterar att tillsammans med Kina är Ryssland huvudangreppsmål och ber om en kommentar till att brittiska domare nyligen stängde bankkontot för Russia Today och att EU-parlamentet antog en resolution som samtidigt fördömde terroristgruppers, t ex IS, propaganda  och RT:s påstådda dito.
Pilger tror att beslutet att stänga RT:s konto gjordes för att banken var rädd att få böter för att ”bryta sanktionerna” mot Ryssland, men att beslutet ska omprövas. Men båda händelserna är en del av den antiryska hysterin, som EU och Obama-administrationen har drivit fram.

Intervjuaren påpekar att Pilger nyligen sagt på en konferens att ”det tredje världskriget redan har börjat ….det är ett propagandakrig” och undrar vad människor kan göra på informationens slagfält.
Pilger menar att människor borde sluta sig samman i en stor rörelse som ska kräva att deras regeringar slutar attackera och plundra andra länder. De borde inte bli distraherade av ”identitetspolitik” och av medias falska verklighet som nu är en utvidgning av den rovgiriga makt som utövas av Washington, Paris, Bryssel och London.
Valet av Trump har orsakat en häftig debatt i USA och Europa. Några i vänstern har välkomnat att Trump har talat om en avspänningspolitik gentemot Ryssland. Delar Pilger deras optimism?

” ’Avspänning är en propagandaterm från kalla kriget. I själva verket föreligger ett annat slags ’avspänning’: alltför många människor i Europa och USA tonar ned sina egna regeringars hänsynslösa krigshets. När illdådet i Paris skedde förra året, skickade Hollande krigsplan för att bomba Syrien och ännu ett illdåd skedde, nästan säkert som en konsekvens.”

Skulle Trump kunna bli mindre krigshetsande än Clinton?
”Vi borde inte bekymra oss om vem som skapar fred mellan Ryssland och Europa, så länge som fred skapas. Alternativet är krig, möjligen kärnvapenkrig.”

Många människor fruktar en liknande ”politisk jordbävning” i länder som Frankrike där ”Front National” skulle kunna nå Elyséepalatset 2017… Vad anser Pilger?

”Om Front National erövrar Elyséepalatset 2017, vem ska då klandras? ”Liberalerna”, de människor som ofta kallar sig själva ”vänster”. Det är de som inte har byggt upp en uthållig rörelse i opposition mot regeringens nedskärnings- och krigshetsande politik. Libyen förstördes av Sarkozys bomber och av Clintons och Camerons bomber.
När Gadaffi mördades och hans moderna stat lades i ruiner flödade Libyens vapen söderut; Hollandes reaktion blev att sända bombplan och trupper till Mali. Denna krigshetsande idioti och ondskefulla förstörelse öppnade grindarna för en flod av flyktingar och migranter från Afrika. Den så kallade ”migrationskrisen” i Europa är en konsekvens av Västs angrepp på ömtåliga stamsamhällen. Var fanns oppositionen mot dessa brott bland dem som nu vrider sina händer om Le Pen och Trump?”

AnnaLisa Eneroth

Kritiska EU-fakta nr 144 december 2016