nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

Feta villkor för Wallström i EU


I höst slutar EU-kommissionären Margot Wallström. Det senaste året har hon som EU-kommissionens vice ordförande tjänat 1,9 miljoner kronor efter skatt.
36 procent av lönen utgörs av skattefria tillägg. Det handlar bland annat om ett bostadsbidrag på 33.500 i månaden, representationspengar på 9.200 i månaden och familje-
och barntillägg, som uppgår till 12.800 kronor i månaden.

Med start den första november får hon därutöver totalt 4,5 miljoner kronor efter skatt under en treårig övergångsperiod. Och när hon når pensionsåldern 65 får hon en pension
på 80.000 kronor efter skatt i månaden livet ut. Om Wallström lever till 85-årsdagen kan hon alltså kassera in ytterligare drygt 19 miljoner kronor efter skatt från sitt
kommissionsarbete.

– Vi måste betala löner som lockar högkvalitativa människor från alla medlemsländer som är villiga att arbeta utomlands, säger Keir Fitch, som arbetar med lönefrågor hos
kommissionärskollegan Siim Kallas, ansvarig för administrativa frågor på EU-kommissionen.

– Sedan måste man komma ihåg att det kan vara svårt för partnern att få jobb, så lönen måste kompensera något för det, säger han till Dagens Industri.

Han förtydligar att kommissionärerna inte kan löneförhandla, då lönen justeras upp automatiskt med ett vägt snitt av löneökningar bland tjänstemän i medlemsländerna.
Lönemodellen med skattefria tillägg baserar sig på en 50-årig modell från EU:s grundande. År 2004 gjordes några mindre förändringar, som innebar att tilläggen skars ned
något.

Keir Fitch förklarar att exempelvis skoltilläget tillkommit eftersom EU-kommisionärer inte tar del av det belgiska välfärdssystemet, utan kan få betala barnens skolgång ur
egen ficka.

Margot Wallström har avböjt att kommentera sin egen lön och lönesättningen på EU-kommissionen.

Dagens Industri har i flera dagar sökt Socialdemokraternas partisekretare Ibrahim Baylan för en kommentar till partikollegan Margot Wallströms lön, men han låter hälsa att
han är på semester.

JAN-ERIK GUSTAFSSON
 

Kritiska EU-fakta nr 114 September 2009