I höst slutar EU-kommissionären Margot Wallström. Det senaste
året har hon som EU-kommissionens vice ordförande tjänat 1,9
miljoner kronor efter skatt.
36 procent av lönen utgörs av skattefria tillägg. Det handlar
bland annat om ett bostadsbidrag på 33.500 i månaden,
representationspengar på 9.200 i månaden och familje-
och barntillägg, som uppgår till 12.800 kronor i månaden.
Med start den första november får hon därutöver totalt 4,5
miljoner kronor efter skatt under en treårig övergångsperiod.
Och när hon når pensionsåldern 65 får hon en pension
på 80.000 kronor efter skatt i månaden livet ut. Om Wallström
lever till 85-årsdagen kan hon alltså kassera in ytterligare
drygt 19 miljoner kronor efter skatt från sitt
kommissionsarbete.
– Vi måste betala löner som lockar högkvalitativa människor från
alla medlemsländer som är villiga att arbeta utomlands, säger
Keir Fitch, som arbetar med lönefrågor hos
kommissionärskollegan Siim Kallas, ansvarig för administrativa
frågor på EU-kommissionen.
– Sedan måste man komma ihåg att det kan vara svårt för partnern
att få jobb, så lönen måste kompensera något för det, säger han
till Dagens Industri.
Han förtydligar att kommissionärerna inte kan löneförhandla, då
lönen justeras upp automatiskt med ett vägt snitt av
löneökningar bland tjänstemän i medlemsländerna.
Lönemodellen med skattefria tillägg baserar sig på en 50-årig
modell från EU:s grundande. År 2004 gjordes några mindre
förändringar, som innebar att tilläggen skars ned
något.
Keir Fitch förklarar att exempelvis skoltilläget tillkommit
eftersom EU-kommisionärer inte tar del av det belgiska
välfärdssystemet, utan kan få betala barnens skolgång ur
egen ficka.
Margot Wallström har avböjt att kommentera sin egen lön och
lönesättningen på EU-kommissionen.
Dagens Industri har i flera dagar sökt Socialdemokraternas
partisekretare Ibrahim Baylan för en kommentar till
partikollegan Margot Wallströms lön, men han låter hälsa att
han är på semester.
JAN-ERIK GUSTAFSSON
Kritiska EU-fakta nr 114 September 2009