Acceptera inte att du berövas din rösträtt

För fem år sedan skev jag på denna ledarsida:
”Nu tio år efter folkomröstningen vägrar regeringen och en majoritet i riksdagen att låta svenska folket rösta om EU-grundlagen. En EU-grundlag som om den godkänns gör riksdagen till en sockenstämma”. Idag 15 år sedan folkomröstningen den 13 november 1994 genomfördes uppvisar EU en demokratisk trovärdighetskris utan like.

Den 3 november kapitulerade slutligen den ende kvarvarande tennsoldaten Vaclav Klaus för för EU-etablissemangets enorma tryck och undertecknade den till Lissabonfördraget omdöpta EU-konstitutionen. I SVT:s Aktuellt samma dag andades EU:s ordförande Fredrik Reinfeldt ut och sade: ”Vi får en starkare röst i världen. Vi blir mer demokratiska”. Efter snart tio års manipulationer för att få igenom EU-grundlagen till varje pris förväntas den nu träda i kraft i december.

Både de franska och nederländska folken sade nej till EU-grundlagen i folkomröstningar på försommaren 2005. EU:s ledarskap hamnade i kris och tog en så kallad tankepaus. Men under det tyska ordförandeskapet 2007 drev Angela Merkel genom hemliga överläggningar med varje enskilt medlemsland igenom att EU-grundlagen nu under namnet Lissabonfördraget skulle prövas på nytt. Med alla medel skulle det godkännas i de nationella parlamenten för att undvika att folken röstade fel och kunna sätta sig in i vad fördraget handlar om.

Utan nämnvärd debatt lyckades denna taktik
mycket väl i Sverige, och den 20 november 2008 godkände en överväldigande majoritet från de borgerliga partier och socialdemokraterna Lissabonfördraget.
Det enda land där en folkomröstning inte lika lätt kunde manipuleras bort var Irland, där folket hade en domstolsfäst rättighet till folkomröstning vid maktöverlåtelser till EU. Chocken blev därför stor för EU-eliten när det irländska folket i juni 2008 röstade nej till Lissabonfördraget.

I en numera klassisk manipulativ intervju i TV-programmet Newsnight direkt efter folkomröstningen ville EU:s propagandaminister Margot Wallström inte medge att fördraget enligt EU:s eget regelverk hade fallit. Istället sade hon att ”om vi menar allvar med demokrati så tror jag vi måste förstå varför det irländska folket röstade nej”.
Efter en tid sade hon sig ha förstått detta, och till Sverige Radio sade hon i våras att det är EU-kommissionens ”demokratiska skyldighet” att genomföra en informationskampanj för 20 miljoner kronor på Irland, så att det säkert blir ett ja denna gång. Kampanjen skall rikta sig mot de grupper som röstade ”fel” i juni 2008 dvs. ”de lågavlönade, särskilt kvinnorna”.

Wallström och hennes gelikar fick sin vilja
igenom. Den 2 oktober röstade det irländska folket denna gång ja till exakt samma fördrag. Det irländska folket har knappast ändrat sin åsikt om fördragets innehåll, men röstade ända ja i fruktan för ökad arbetslöshet och isolering från EU. I strid mot beslut i den irländska högsta domstolen sponsrade EU ett par dagar före folkomröstningen en broschyr med ensidig och osaklig propaganda med en spridning på 1,1 miljoner exemplar. Folk på Irland talar om denna folkomröstning som den mest odemokratiska process bland de 30 folkomröstningar som har hållits sedan 1937.

Demokratin i Europa har lidit ett kraftigt bakslag efter folkomröstningen på Irland och Lissabonfördragets slutliga godkännande. Det demokratiska underskott inom EU som tyska författningsdomstolen har uppmärksammat har ökat med Lissabonfördraget. Medlemsstaterna parlament framstår mer än för fem år sedan som allt mer betydelselösa sockenstämmor. Men folken i Europa kan inte acceptera att de berövas sin rösträtt i ett alltmer framväxande totalitärt EU. Folken i Europa kommer att intensifiera kampen mot Lissabonfördraget nyliberala ekonomiska diktat och demokratiska underskott.

Jan-Erik Gustafsson

Ordförande

Kritiska EU-fakta nr 115 November 2009