EU kräver nedskärningar av offentliga sektorn i Grekland
”Läget i Grekland är mycket allvarligt. Det krävs modiga beslut
snabbt.” Så formulerade sig chefen för Europeiska centralbanken,
Jean-Claude Trichet, när han den 7 december kommenterade det
ekonomiska läget i Grekland.
I april förra året satte EU-kommissionen upp Grekland på den så
kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott
i de offentliga finanserna. Den särskilda straffproceduren
enligt stabilitetspakten startade då EU:s finansministerråd (Ekofinrådet)
riktade rekommendationer till Grekland att rätta till
underskotten genom särskilda åtgärder på utgiftssidan.
Tillståndet för Greklands offentliga finanser har visat sig vara
långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet
i år blir nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över
den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som
inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011
stiga till cirka 135 procent av BNP.
I oktober fick Grekland en ny regering. Då tillträdde den
socialdemokratiske premiärministern Giorgos Papandreous. Det
blir nu hans uppgift att ta itu med den statsfinansiella krisen.
Vid Ekofinrådet i början av december konstaterade EU:s
finansministrar att Greklands offentliga finanser har utvecklats
sämre än vad som kan förklarar med konjunkturnedgången. I
klartext betyder det att Ekofinrådet anser att det är
regeringens underlåtenhet att ta itu med problemen som skapat
den akuta krisen. Grekland har inte följt de givna
rekommendationerna, heter det i kommunikén från Ekofinrådets
möte. Grekland fick en allvarlig uppmaning till bättring.
Vid EU-toppmötet den 10-11 december inskärpte EU:s stats- och
regeringschefer att ”rekommendationer till de länder som
omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott […] är ett
viktigt redskap för att återställa sunda offentliga finanser”
och Giorgos Papandreous försäkrade sina kollegor att inom kort
presentera ett kraftfullt saneringspaket.
I ett anförande inför företrädare för näringsliv och
fackföreningsrörelse den 14 december beskrev premiärminister
Papandreou krisen för de offentliga finanserna som ett ”hot mot
nationens suveränitet” och han utlovade drastiska åtgärder för
att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den
växande statsskulden.
– I detta läge krävs nationell samling för att lösa problemen,
manade Giorgos Papandreou.
Regeringens saneringspaket syftar till att både sänka de
offentliga utgifterna och öka skatteintäkterna samt vidta så
kallade ekonomiska strukturreformer.
De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska
sänkas med 10 procent under 2010. Lönerna i offentlig sektor ska
frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga
tjänstemän går i pension ska återbesättas. Skatteintäkterna ska
ökas genom skärpt kamp mot skattefusk samt en 90-procentig skatt
på bankbonusar.
Ambitionen är att till nästa år ha pressat ner
budgetunderskottet till 9 procent av BNP. Till år 2013 lovar
regeringen att underskottet ska vara nere under 3 procent av
BNP, högsta tillåtna nivå enligt EU:s så stabilitetspakt.
Greklands krisbudget och saneringsplan är ett steg i rätt
riktning. Men både budgeten och planerna måste leda till
konkreta beslut som fullföljs. Så kommenterade EU-kommissionären
Joaquin Almunia premiärminister Giorgos Papandreous nya
åtstramningspaket.
– Allvarliga problem i ett euroland är i högsta grad en
angelägenhet för hela eurogruppen. Vi ska vaka extra noga över
utvecklingen i Grekland, när landets stabilitetsprogram
presenteras i början av nästa år, sade Joaquin Almunia i
december.
Två månader senare skärper EU-kommissionen kravet på att
Greklands budgetunderskott ska sänkas kraftigt. Grekland
”rekommenderas” att sänka lönerna och minska antalet anställda i
den offentliga sektorn, och genomföra marknadsliberala
strukturreformer såsom att försämra pensionsvillkoren och höja
pensionsåldern samt ”effektivisera” hälsovårdssystemet och
avreglera arbetsmarknaden.
Grekland sätt under ett slags tvångstyre, eller
ekonomiskt-politiskt förmyndarskap. Redan om en månad vill
kommissionen ha en ny rapport från regeringen i Aten. Därefter
återkommer granskningen var tredje månad.
Vid varje granskning kan kommissionen presentera bindande
förelägganden om ytterligare åtgärder, om man bedömer att det
krävs. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp
till EU:s ekonomiska och politiska krav.
När ECB-chefen Jean-Claude Trichet säger att det krävs ”modiga
beslut” i Grekland tänker han sannolikt på hur väljaropinionen
kan tänkas reagera på de åtgärder som krävs enligt EU:s
myndigheter.
Vänsterflygeln inom premiärminister Giorgos Papandreous eget
parti, Pasok, är uttalat kritisk. Bönderna har under flera
veckor blockerat vägarna och brandmännen har demonstrerat i
Aten. De offentligt anställda protesterar utanför parlamentet
med banderoller, sovsäckar och tält. Deras fackliga
organisationer planerar massdemonstrationer och hotar med
generalstrejk.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta nr 116 Februari 2010
