EU-toppmötet bordlade de svåra besluten

Vid EU-toppmötet 17 juni var det meningen att de 27 stats- och regeringscheferna skulle enas om skärpta budgetregler i EU:s så kallade stabilitetspakt, dvs. euroländernas ekonomisk-politiska tvångströja.
Inför EU-toppmötet hade Frankrikes Nicholas Sarkozy och Tysklands Angela Merkel som vanligt träffats på tu man hand och kommit överens. De vill kunna dra in rösträtten för länder som bryter mot euroområdets budgetkrav och om inte det räcker kunna utesluta länder som inte rättar in sig i ledet.

Men egentligen är Paris och Berlin så oeniga att den franske presidenten och den tyska förbundskanslern ställde in ett planerat förtoppmöte. Sarkozy vill ge eurozonens 16 länder en ”ekonomisk regering” med mäktigt sekretariat (möjligen förlagt till Paris).
Medan Merkel vill inte ha ett särskilt eurosekretariat. Det är bättre att alla de 27 i EU är med och tar besluten, tycker Merkel. Hon får stöd av EU-presidenten Herman Van Rompuy.
Och vid ett möte i Berlin i ett par dagar före EU-toppmötet i Bryssel kompromissade Merkel och Sarkozy. Det blir inget eurosekretariat. EU:s toppmöten ska sköta den ekonomiska samordningen. Samtidigt kräver de två att länder som slarvar med statsfinanserna ska kunna straffas med suspenderad rösträtt i EU.
Men de nya reglerna kräver en ändring av EU:s fördrag. Det skulle de 27 medlemsländernas parlament behöva godkänna. Antagligen skulle det krävas folkomröstning med minst sagtosäker utgång i Danmark, Irland och Storbritannien.
På EU-toppmötet bordlades därför de svåra besluten. Men en diskussion fördes om hur medlemsländerna ska kunna straffas om de har för stora budgetunderskott och statsskuld.
– Vi har ett regelverk som inte används och samtidigt har vi 24 av 27 länder som avviker från de regler som gäller med för stora underskott, sade Fredrik Reinfeldt efter toppmötet.
Det är i dag bara Sverige, Estland och Luxemburg som inte har för stora underskott.

Enligt EU:s så kallade stabilitetspakt får budgetunderskottet vara maximalt 3 procent och den offentliga skulden maximalt 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP.
Euroländer som inte efterlever de finanspolitiska kraven ska kunna drabbas av böter på 0,5 procent av ett lands bruttonationalprodukt. Trots att nästan alla medlemsländer har större underskott än vad EU tillåter har inget land bötfällts.
Nu enades EU-ledarna om att sanktioner i framtiden bör utdelas tidigare men vara mindre kännbara till att börja med. EU-presidenten Herman van Rompuy leder en grupp med finansministrar som också ska föreslå skärpt kontroll av medlemsländernas ekonomier.
De nya sanktionerna kan även komma att drabba Sverige om underskotten blir för stora med EU:s mått mätt. I dag gäller böteshotet enbart euroländerna.

EU:s ledare ställde sig också bakom ett förslag om att införa en global finansiell transaktionsskatt, en så kallad Tobinskatt. EU ska ta upp förslaget på G20-toppmötet i slutet av månaden. Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel ställer sig redan på förhand skeptisk till möjligheten att genomföra förslaget.
– Vi har enats om att EU vill att en global transaktionsskatt utreds, sedan får vi se vad övriga länder säger.

GÖSTA TORSTENSSON